Magnus Furbring, pensionsexpert på LO, konstaterar att det finns ganska stora skillnader mellan olika yrkesgrupper när det gäller tjänstepensionen. Han pratar för LO-gruppernas del, men även för tjänstemän kan nivåerna variera.
– 4,5 procent av lönen är den lägsta nivån, men många fackförbund har gjort egna lösningar.
Det innebär att vissa kan få en bättre tjänstepension. Exempelvis gruvarbetare, som får betydligt större avsättningar till tjänstepensionen än andra grupper genom tilläggsavtal, och därmed mycket högre pension i förhållande till slutlönen.
Fast det finns också möjlighet inom många förbund att byta arbetstidsförkortningar mot pension, berättar han.
För högre inkomster, över 511 500 kronor, är avsättningen hela 30 procent av lönen. För LO-gruppernas del är det dock ovanligt, däremot inte för tjänstemän.
Kan bli fel
Det är arbetsgivaren som ansvarar för att betala in tjänstepensionen, och i de allra flesta fall blir det rätt. Men inte alltid.
– Det behöver inte vara uppsåtligt, men misstag kan ske. Det har hänt inom hotellsektorn, till exempel.
Han råder därför alla att via sin valcentral kolla att pensionsinbetalningarna blivit rätt. Exempelvis Fora för LO-anslutna, Collectum för tjänstemän och SPV för statligt anställda. Om arbetsgivaren inte har gjort rätt, och man kan visa att man har rätt till mer pensionsinbetalning, så kan man få insättningar från en garantifond.
– Men det bygger på att man själv kontrollerar insättningarna, så att arbetsgivaren uppgett rätt lönesumma, säger Magnus Furbring.
Även om pensionen ligger långt fram i tiden får insättningarna stor betydelse för den framtida pensionen.
Pensionsmyndigheten gör varje år en sammanställning av hur det ligger till med vårt pensionskapital, och hur tjänstepension, statlig inkomstpension och premiepension fördelas sinsemellan.
Hisnande 6 900 miljarder kronor fanns i förvaltat pensionskapital i slutet av 2019, berättar Inger Johannisson, analytiker på Pensionsmyndigheten, som tagit fram en rapport.
Men trots att det ligger så mycket pengar i systemet så råder det ett underskott på mellan 20 och 30 miljarder kronor per år sedan 2014, och våra inkomstpensioner är en krympande del av vår pension framöver.
Inkomstpension minskar
– Underskottet beror på att allt fler blir pensionärer och att vi lever längre, samtidigt som andelen yngre i samhället blir mindre. Underskottet tas från AP-fondernas överskott, säger Inger Johannisson.
Det gör att de andra delarna av vår pension – framför allt tjänstepensionen som arbetsgivaren betalar in – får allt större betydelse för ekonomin som pensionär. Inger Johannissons rapport visar att andelen inkomstpension från staten minskar, och de andra delarna ökar.
– Det har blivit en omfördelning. Utrymmet för tjänstepension ökar, och det innebär att den får allt större betydelse för pensionerna i framtiden.
Även premiepensionen får större betydelse. Detta innebär att utvecklingen på börsen och värdepappersmarknaden kommer att betyda mer i framtiden för vad vi verkligen får i pensionsutbetalningar, enligt Inger Johannisson.