Premiepensionen allt viktigare

Premiepensionen blir en allt viktigare del av den totala pensionen. Nyblivna pensionärer får nu omkring tio procent av pensionen från premiepensionen, i snitt 1 600 kronor i månaden under 2021.

Nästan alla i premiepensionssystemet har haft en positiv utveckling på sitt pensionskapital, enligt en ny rapport från Pensionsmyndigheten. Arkivbild.

Nästan alla i premiepensionssystemet har haft en positiv utveckling på sitt pensionskapital, enligt en ny rapport från Pensionsmyndigheten. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2021-03-12 10:05

I en ny rapport har Pensionsmyndigheten analyserat hur utbetalningarna från premiepensionen utvecklats och ser ut i dag för olika åldersgrupper. Sedan första utbetalningarna från premiepensionssystemet gjordes för snart 20 år sedan har de kommit att utgöra en allt större del av den totala inkomstrelaterade pensionen.

– Det är ganska naturligt eftersom det har varit en infasning. Men det har inte varit så viktigt att prata om utbetalningarna förrän nu på senare år. De första åren var utbetalningarna små och utgjorde en obetydlig del av pensionen. För varje år som går blir det viktigare och viktigare eftersom fler och fler får inbetalningar till premiepensionen hela yrkeslivet, säger Dan Frankkila, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Skillnader finns

Snittutbetalningen från premiepensionssystemet till nyblivna pensionärer ligger i år på 1 600 kronor. Hälften av de nyblivna pensionärerna får en utbetalning i spannet 1 100–2 100 kronor. Några extremfall får 10 000–11 000 kronor.

– Av de 1,7 miljoner pensionärerna är det väldigt få som ligger på extrema nivån 10 000. Så höga belopp beror ofta på en kombination av hög inkomst, hög värdeutveckling och ett sent pensionsuttag, säger Dan Frankkila.

De som får omkring 3 500 kronor per månad från premiepensionen kan sägas ha en riktigt bra pension, enligt Frankkila.

Storleken på utbetalningar beror förutom på inkomster, värdeutveckling och när man går i pension även på exempelvis hur stor andel av sin premiepension en person tar ut.

Positiv värdeutveckling

Inbetalningarna till det nya premiepensionssystemet påbörjades 1995 och några år senare öppnade fondtorget för individuella fondval. De som går i pension är personer som inte har någon del kvar i det gamla så kallade ATP-systemet, men som har haft ett långt arbetsliv även innan det nya premiepensionssystemet infördes.

– Det är gruppen 70- och 80-talister som kommer vara de första som under hela sina arbetsliv tjänat in pengar till det nya premiepensionssystemet och det är med dem som vi kommer att nå någon slags maxnivå. Men sedan hur stor den i slutändan blir beror också på vilken kapitalavkastning man har haft på behållningen, säger Frankkila.

99 procent av spararna i premiepensionssystemet har haft en positiv värdeutveckling på sitt kapital.

– Det här är ett långsiktigt sparande. Börsen och de finansiella marknaderna har gått bra historiskt, säger Dan Frankkila.

– De som inte gör ett val och därmed hamnar i det statliga förvalet har haft en god utveckling på sin premiepension.

Den genomsnittliga avkastningen ligger på 7,6 procent per år. Ett fåtal, som har lyckats bäst, har haft en årlig genomsnittlig avkastning på drygt 20 procent.

Pensionens beståndsdelar

Den allmänna pensionen ansvarar Pensionsmyndigheten för och den består av inkomstpension och premiepension. Varje år avsätts 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten till premiepensionen.

Utöver det får de allra flesta med en anställning tjänstepension från arbetsgivaren.

Till det kommer eventuellt eget sparande.

Hur stor del av pensionen de olika delarna utgör är individuellt.

Källa: Pensionsmyndigheten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!