— Det är jobbigt för Riksbanken, men positivt för konsumenter, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på storbanken Nordea.
— Men vad gäller priset på utrikesresor ska man ta det med en nypa salt, då vi har en speciell situation i pandemin, tillägger han.
Svårare att tolka
Samtidigt varnar han att det för delar av korgen med varor och tjänster som används för att räkna fram inflationen inte finns priser alls, vilket gör det svårare att tolka inflationsmätningarna som nu kommer.
— Det handlar om rekreation, idrottsevenemang och sådana saker, säger Isaksson.
Med en knappt mätbar ökning av konsumentpriserna i september jämfört med augusti föll inflationstakten enligt måttet KPIF till 0,3 procent. Det kan jämföras med 0,7 procent i augusti och en snittprognos för september bland analytiker på 0,6 procent.
Exklusive energipriser är KPIF-inflationen nu på den lägsta nivån sedan 2014.
Den oväntat svaga inflationen ökar trycket på Riksbanken att agera. Men det är egentligen inte så mycket banken kan göra åt problemet, enligt Isaksson.
— Den penningpolitiska verktygslådan skramlar allt mer tom. Det är därför Riksbanken i allt högre utsträckning också hänvisar till finanspolitiken, att den får ta ett större ansvar när det gäller att stabilisera konjunkturen och inflationen.
Tror inte på större justeringar
Han tror inte Riksbanken gör några större justeringar i penningpolitiken i år, men att det kan bli aktuellt 2021 eller längre fram.
— Vi tror att Riksbanken lämnar penningpolitiken oförändrad under överskådlig framtid, men givet den låga inflationen kan vi faktiskt inte utesluta det helt att det faktiskt kommer en räntesänkning, säger Isaksson.
Möjligen kan det utmynna i en förlängningen av det stödköpsprogram Riksbanken har presenterats till att även omfatta andra halvåret 2021, tror han.
Riksbanken höjde efter nästan fem år med minusränta styrräntan till noll i december. I coronakrisen har banken i stället använt ett stort stödköpsprogram för att stimulera inflationen.