Klimat- och miljöminister Per Bolund (MP) skriver i en kommentar till TT att regeringen överväger ett första, separat beslut om mellanlagret Clab i Oskarshamn för att undvika att det blir fullt. Processen, som inkluderar slutförvaret i Östhammar, riskerar annars att ta för lång tid.
"Därför undersöker vi nu möjligheten att besluta om mellanlagret Clab separat från slutförvaret, för att undvika en situation där Sverige står utan lagringskapacitet." skriver Bolund.
Han fortsätter:
"Innan regeringen landar i en eventuell utbrytning kommer vi självklart att höra med SKB, berörda kommuner och andra berörda. Jag vill vara tydlig med att ett sådant beslut inte skulle påverka regeringens arbete med tillståndsprocessen för slutförvaret. Beslutet om slutförvaret fortsätter i samma takt, men vi behöver säkerställa att Clab inte överskrider sitt tillstånd.”
Upprepar varning
Liberalernas ledare Nyamko Sabuni anklagar regeringen för att leka med livsviktig infrastruktur genom att dröja.
– Det här har inget med säkerhet att göra, bara med Miljöpartiets avsky för kärnkraft. Så kan vi inte leda ett land, säger Sabuni till TT.
Vattenfall varnade redan i februari för att ett beslut måste komma från regeringen senast i sommar för att inte riskera stopp i elleveranser från delar av kärnkraften om några år.
På energimarknaden Nordpool har bolaget nu upprepat budskapet från februari: Ett beslut om att utöka mellanlagret i Oskarshamn måste tas före den 31 augusti i år.
Annars är återstarten av reaktor 2 i Forsmark 2024 i fara, efter några veckors avbrott för renovering som planeras då. Det beror på att mellanlagret riskerar att bli fullt. Beslutet om slutförvaret i Östhammar är inte heller taget.
– Har jag inte möjlighet att transportera använt kärnbränsle efter utgången av 2023 kommer jag inte att kunna starta reaktorn efter revisionen 2024, säger Björn Linde, vd för Vattenfalls verksamhet vid Forsmark och Ringhals.
Fler riskerar stopp
Samma läge uppstår för ytterligare en reaktor i Forsmark och två vid Ringhals 2025 samt för ytterligare en i Forsmark 2028 om förvarsfrågan inte löses, enligt Vattenfall. En viss mängd utbränt bränsle kan förvaras vid reaktorerna.
– Lite kan vi lagra men inte hur mycket som helst och det svenska systemet bygger ju på att vi ska använda mellanförvaret tills dess att slutförvaret är byggt, säger Björn Linde.
Ordföranden i riksdagens näringsutskott, Lars Hjälmered (M), anser att "det är sanslöst det som håller på att hända".
– Vi pratar i praktiken om att all kärnkraft kan komma att stängas om tre år på grund av att statsministern och hans kollegor inte kan fatta beslut, säger Hjälmered.
Regeringen har sagt att frågan bereds med prioritet men att det inte går att ge någon exakt tidsplan. Riksdagen uppmanade i april regeringen att snabba på, i ett tillkännagivande.
Inga skäl dröja
– Alla expertmyndigheter säger att det är ok, alla kommuner som är involverade säger att det är ok, alla grannländer som kan tänkas påverkas säger ok. Men nu är det bara regeringen som inte vill fatta beslut, hävdar L-ledaren Nyamko Sabuni och tillägger:
– Det beror på att den dagen Miljöpartiet erkänner att det finns en lösning för kärnbränsleförvaring blir också deras motstånd mot kärnkraften svagare. Då kommer de inte att ha något hållbart argument mot varför vi inte ska satsa på kärnkraft även framöver som fossilfri energiförsörjning.
Vill ha samlat beslut
Svensk Kärnbränslehanterings (SKB) vd Johan Dasht skriver i en kommentar till TT att:
"SKB har som lagen kräver ansökt om ett komplett slutförvarssystem. Allt underlag finns för att kunna fatta beslut om både slutförvar och mellanlagring".
"Oskarshamns kommun har dessutom varit tydliga med att de inte kommer att tillåta mer använt kärnbränsle i mellanlagret förrän SKB har fått tillstånd för ett slutförvar i Forsmark. Det har vi stor respekt för", skriver Johan Dasht vidare.
Andreas Erlandsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Oskarshamn, är tydlig med att kommunen inte vill ha en delad beslutsprocess där beslutet om ett mellanlager bryts ut.
– Vi vill ha ett slutförvar samtidigt, säger han till TT.
– Det som jag tycker är positivt att man har börjat förstå den här frågan. Kommuner och bolag har skrikit om detta i år och ingen har brytt sig. Nu börjar man förstå konsekvenserna.