– Det finns en del tecken som pekar på att valfriheten i välfärden driver kostnader i kommunerna. Och om det gör det, hur kan man då säkerställa att pengarna används mest effektivt, säger Magdalena Andersson.

Sådana kostnader kan vara mer administration i form av uppföljning och kontroll och att exempelvis kommunala skolor måste hålla en reservkapacitet för att kunna täcka upp om de privata packar ihop, enligt Andersson.

– Det bygger ju i såna fall på att det man får är så mycket bättre att det är värt de här ökade kostnaderna som man får, säger hon.

Svårmätt

Hon ser framför sig att det kan bli en statlig myndighet som får uppdraget att mäta. Hur det ska mätas utan ideologiska pekpinnar, är förmodligen inte helt enkelt.

– Men det är också just därför man behöver göra det, säger finansministern som är ordförande i Välfärdskommissionen, som består av ett antal ministrar i den rödgröna regeringen samt fackliga representanter och SKR:s (Sveriges Kommuner och Regioner) ordförande, moderaten Anders Knape.

Rent formellt ska regeringen nu ta beslutet att genomföra uppdraget.

TT: Att du nu som ordförande tryckt på knappen, antyder väl vad du vill se och göra med de här frågorna framåt?

– Ja, det beror ju på vad det här kommer fram till, men är det så att det visar sig att det driver stora kostnader, så behöver man göra något. Men möjligheten att få välja, det är ju här för att stanna, men då är det också viktigt att vi gör det på så kostnadseffektivt vis som möjligt. Och det är kanske inte alltid det som man har haft främst för ögonen när man infört de här systemen.

Skruva på systemen

TT: Men att få välja är här för att stanna, det är alltså ingen fråga ni vill backa bandet på?

– Nej, det tror jag inte är en väg framåt. Men det är klart att man kan justera hur de här valfrihetssystemen är utformade. Det är en annan sak.

TT: Hur ska det se ut?

– Det vet jag inte. Det är därför vi ska titta på det. Det är de (som ska göra studien) som ska komma med svaren.