Globalt sprids hoppet om en återhämtning för konjunkturen. Marknadens fokus flyttar därmed från tillväxtbolagen i tech-sektorn, till så kallade traditionella värdebolag, som verkstad och bank.

I USA stiger inflationsförväntningar, vilket trycker upp marknadsräntorna. Detta slår i sin tur mot värdet på aktier i högt belånade tillväxtbolag i tekniksektorn.

Rotation på börsen

Tomas Otterbeck, analytiker på Redeye, med fokus på bolag i spelsektorn, såg redan när de första goda vaccinnyheterna kom i höstas vad som brukar kallas en sektorrotation från techbolagen på börsen.

– Många digitala bolag har gått sämre än värdebolag sedan dess, säger han.

Otterbeck pekar exempelvis på Zoom Video Communications, som sedan toppnoteringen i oktober har tappat 35 procent av sitt börsvärde. Det breda S&P 500-index har under samma period gått upp drygt 12 procent.

Politiska regleringar har också blivit en allt hetare fråga. Inte minst sedan de sociala nätverken Facebook och Twitter, samt videosajten Youtube, stängde ned den då sittande och nu riksrättsåtalade presidenten Donald Trumps konton efter attacken mot kongressen den 6 januari.

Twitter, vars bokslut för 2020 dröjer till den 9 februari, har tagit mest stryk av de tre, med ett kursras på 13 procent sedan årsskiftet.

Det pågår även politiska diskussioner om att de största bolagen måste styckas upp, då de fungerar som monopol inom sina nischer.

Apple-skatten

Problemet med den så kallade Apple-skatten – en avgift på 15–30 procent som Apple och Google tar ut på app-tillverkarnas omsättning – är särskilt problematisk för många bolag som Otterbeck bevakar.

Ett annat problem är att konkurrensen hämmas när de stora bjässarna köper upp utmanare för att undanröja hot utifrån.

– Det begränsar självklart tillväxtmöjligheterna för flertalet teknikbolag, säger han.

Apple har ett helt eget ekosystem runt Iphone och dess appar. Amazon tar mer och mer av e-handeln och serversektorn. Alphabets Google dominerar som sökmotor, med algoritmer som har kritiserats för att främja klickvänliga konspirationsteorier i sina visningar. Facebook har använts för både väljarmanipulation och spridning av extrema politiska åsikter.

– Plattformsägare går en balansgång mellan lönsamma affärer och samhällsansvar. Techjättarna får allt större inflytande, vilket ökar regleringsrisken, säger Christoffer Ahnemark, chef för aktieanalys på Aktiespararna.

– Samtidigt har de här bolagen ganska mycket att sätta emot. De har stora staber av jurister och lagstiftningen är ganska snårig. Så det kommer att ta tid, tillägger han.

Stora och viktiga

SEB-strategen Johan Hagbarth tror det kan bli finjusteringar i regelverken, men knappast någon omdanande förändring – oavsett vem som är president i USA.

– Visst finns det en risk för större ingrepp, men jag tror inte att det ligger i någon amerikansk regerings intresse att slå ut de här bolagen. De är för stora och viktiga för det. Det skulle skapa problem på finansmarknaden, säger han.

Enligt Hagbarth utgör Faangbolagen omkring en femtedel av hela det samlade börsvärdet i New York.

På onsdag kväll svensk tid kulminerar vågen av rapporter från Wall Streets största techbjässar med rapporter från Apple, Facebook och elbilstillverkaren Tesla.

Teslas aktie lyfte med obegripliga 740 procent i fjol och har inför rapporten fortsatt uppåt i år med cirka 20 procent. Bolaget är därmed i runda slängar värt åtta gånger så mycket som hela det tyska fordonsimperiet Volkswagen (VW).

– Teslas värdering har inget att göra med fundamentala faktorer. Det är något annat. Det är en total omställning på bilmarknaden som man ser framför sig långt fram i tiden, säger nätmäklaren Nordnets sparekononom Frida Bratt.

Fundamentalt olika

Hon tillägger att värderingen bygger på att Tesla är nummer ett när det gäller elbilar och att många tvivlar på att detta scenario håller.

Johan Nilke, förvaltare på fonden Lannebo Teknik, håller med om att det finns en tendens till sektorrotation, men han varnar investerare för att klumpa ihop techbolagen.

– Det blir så lätt att man drar alla över en kam och tror att alla har samma egenskaper. Men de är ju fundamentalt olika, säger Nilke.

Han tror att Facebook och Google kan få draghjälp av högre annonsintäkter om konjunkturen vänder och resandet kommer i gång. Fast Netflix antas få svårt att hålla uppe den oväntat starka användartillväxten som streamingtjänsten har haft under covid-19-pandemin.

Bubbeltendenser

Utsikterna för Microsoft – vars vd Satya Nadella har konstaterat att digitaliseringen accelererade två år under två månader när coronakrisen slog till – ser han som goda.

– Nu måste företag investera i digitala verktyg för framtiden. Om det här händer igen måste allt vara på plats, så att konkurrenterna inte drar ifrån. Det ser vi som en drivkraft och den är Microsoft optimalt positionerad för, säger han.

SEB:s Johan Hagbarth betonar också vikten av att skilja agnarna från vetet.

– Det finns absolut bubbeltendenser i vissa delar av Nasdaq, men det handlar inte om de allra största bolagen.