Reklamtröttheten blir allt större, dessutom blir folk alltmer negativt inställda. Andelen som anser sig vara "mycket negativ" till reklam har ökat till 20 procent jämfört med 18 procent året innan.
Att nu 59 procent av de tillfrågade har en ganska eller mycket negativ inställning till reklam och att den nivån i princip är oförändrad är i sin tur mycket oroande, enligt Hanna Riberdahl, vd för intresseorganisationen Sveriges annonsörer som gjort underökningen under 15 års tid.
Hög reklamtrötthet
– Problemet med den här höga reklamtröttheten och att det är så många som inte gillar reklam är att det blir ytterligare en barriär och ännu svårare för företagen att få en effekt för att nå ny konsumenter och få en lönsamhet, säger hon till TT.
– Den stora dramatiska skillnaden är dock att de som säger sig gilla reklam har minskat från 44 procent 2004 till bara tolv procent nu.
Mest irritation väcker reklam i linjär tv liksom digitala play-tjänster och internetsajter. Sju av tio uppger att man skulle betala extra för att få tillgång till reklamfria tjänster.
– Man har minskat investeringarna i kreativ reklam och i stället byggt kortsiktig reklam som tränger sig på. Bara för att jag varit inne på en nätsida så blir jag förföljd av reklam och det är mängden i kombination med budskapet "kom och köp" som skapar irritation och trötthet. Jag vill inte se budskapet igen, säger Hanna Riberdahl.
Minskad marknadsföring
De senaste åren har exempelvis spelreklam ifrågasatts och begränsningar har också gjorts gällande hur bolagen ska få annonsera i bland annat dagstidningar. I coronatider har dock samtidigt all form av marknadsföring minskat när bolag blivit mera restriktiva i sin annonsering.
– Det här är inget man vänder i en handvändning och vi har samlat branschen. Det viktigaste för företagen är att man skapar utrymme för genomarbetad och kreativ reklam. När det gäller byråerna så måste de stödja företagen och visa varför det här är så viktigt.
TT: Men i en tuffare ekonomisk vardag för många företag, kommer det verkligen att ske?
– Det är en högst relevant fråga och det finns en risk men de som har möjlighet att bygga på sitt varumärke och vågar investera under kris har bättre förutsättningar, det har visat sig historiskt, säger Hanna Riberdahl.