Riksbankens styrränta har blivit mindre viktig i det rådande krisläget. I stället köper Riksbanken bland annat företagens lån (företagscertifikat och företagsobligationer) för mångmiljardbelopp, i syfte att hålla nere ränteläget.
Lägre räntor än annars, de ligger nu till och med lägre än innan coronakrisen bröt ut, lyfter exempelvis de räntekänsliga fastighetsbolagens resultat – vinster som i många fall delas ut till aktieägarna.
– Vi sade i våras att vi tyckte det var olämpligt med utdelningar givet omständigheterna, säger Riksbankschefen Stefan Ingves.
Rimligt betala för stödet
Men nu har läget normaliserats en aning, flera företag har dessutom börjat trycka på utdelningsknapparna igen, men programmen för köp av företagslån ligger fast.
Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson konstaterar att staten och Riksbanken står som sista garant för näringsliv och banker när det krisar.
– Därför är det rimligt att man har en rimlig företagsbeskattning och kapitalbeskattning för dem som sitter på de här tillgångarna, säger hon.
– De tjänar ju en massa pengar på att staten eller Riksbanken går in vid en kris. Då är det rimligt att man under andra tider betalar för det, säger hon och beskriver det som ett givande och tagande.
Vänsterpartiet vill därför se en progressiv kapitalskatt, en högre skattesats för högre vinster.
Hitta avvägning
Tunga ekonomer och forskare tycker det är olämpligt av Riksbanken att göra de här köpen av företagsobligationer och andra räntepapper, de behövs inte längre. Dessutom tar staten via Riksbanken en kreditrisk.
TT: Staten ställer ju krav när den betalar permitteringsstöd till företagen, då får det inte blir några utdelningar. Ni har inga liknande tankar, rekommendationer?
– Nej, inte i dagsläget när det gäller våra obligationsköp som vi gör. Men det är viktigt att komma ihåg att det gäller att hålla kreditmarknaden i gång. Det gäller att hitta ett lagom i den avvägningen.
Alla vinner
TT: Men ni tar en risk med statens pengar, och de kan gå till aktieutdelningar?
– Jo, men det är vårt jobb att ta risk under rådande omständigheter. När ingen annan, eller få, vill göra det, då finns vi kvar, och det mycket längre än någon annan. Syftet med det är att hålla hjulen i gång i svensk ekonomi, och det har faktiskt alla nytta av.
Riksbanken, liksom andra centralbanker världen över, får till och från kritik för att vidga de ekonomiska klyftorna. När bankerna köper räntepapper håller det priserna uppe på de mer välbeställdas tillgångar, exempelvis aktier och bostäder.
– Det är en diskussion som kommer upp med jämna mellanrum. Och visst är det så att det vi gör, sannolikt, leder till att tillgångspriserna blir högre än vad de annars skulle ha varit.
Men studier visar ändå på att den allmänna nyttan överväger, enligt Ingves.
– Håller vi hjulen i gång, då blir arbetslösheten lägre än vad den annars skulle ha varit. Och nettot för folkhushållet i sin helhet betyder att det här är en fördel för de allra, allra flesta.