Stora delar av den amerikanska ekonomin står still efter nedstängningen som följt i pandemins spår. När det nu är dags för valrörelse i USA står ekonomiska frågor högt på dagordningen.
– Både Trump och Biden vill stimulera ekonomin väldigt mycket på kort sikt. Vem som blir president blir inte särskilt viktigt i det avseendet, säger Andreas Wallström, tillförordnad chefsekonom på Swedbank.
Nyckelfrågan blir i stället, enligt Wallström, vilken politisk styrka presidenten kommer att ha efter valet. För att få igenom sin politik underlättar det att ha en majoritet i både representanthuset och senaten. Trump saknar majoritet i representanthuset, vilket gjort att förhandlingar om stimulanspaket till ekonomin strandat.
I nuläget är Biden och Demokraterna favoriter till både presidentposten och majoriteten i representanthuset, med utfallet i senatsvalet mer osäkert. Presidentposten och majoritet i båda kamrarna skulle vara positivt för amerikansk ekonomi, säger Andreas Wallström.
– Då man skulle komma runt politiska låsningar som idag är ett bekymmer. När det gäller stimulanspolitik i en kris är det viktigt att pengarna kommer ut snabbt, säger han.
Satsar biljoner dollar
Båda presidentkandidaterna förordar satsningar på över 1 000 miljarder dollar på infrastrukturprojekt, för att stimulera ekonomin och skapa jobb. Men ungefär där slutar likheterna. Trump sänker gärna skatterna både för individer och företag, vilket han gjort under de fyra åren som president.
Biden vill å andra sidan höja inkomstskatten, framför allt för de allra rikaste. Demokraternas kandidat vill också se en högsta bolagsskatt på 28 procent, i stället för dagens 21 procent. Pengarna ska sedan satsas på ett utökat sjukförsäkringssystem och på barn- och äldreomsorg. Det har fått Trumps finansminister Steven Mnuchin att varna för att en "socialistisk ekonomi" väntar om Biden får som han vill.
– Biden satsar mer på strukturreformer för att bygga upp välfärden för den genomsnittliga medborgaren. Trump gynnar i sin tur företagssektorn och höginkomsttagare via sänkta skatter. Skattepolitiken är den stora skillnaden mellan dem, säger Johanna Högfeldt, räntestrateg på Handelsbanken, och tillägger att Trump än så länge inte lagt fram någon tydlig ekonomisk plan.
Ojämlikhet problematiskt
Enligt många bedömare riskerar skattehöjningar, som de Biden föreslår, att strama åt ekonomin i tider av kris.
– Jag tror att till syvende och sist kommer också en demokratisk president snarast stimulera ekonomin mycket, och inte höja skatten så mycket. Det finns en del som talar om att man i det här läget inte ens ska tänka på att tänka på att höja skatterna, säger Andreas Wallström och refererar till den amerikanska centralbankschefen Jerome Powells uttalande om att han "inte tänker på att tänka på att höja räntan".
Men det är inte automatiskt så att högre skatter betyder att tillväxten blir lidande. Demokraterna menar att fler, framför allt kvinnor, kan arbeta mer om barn- och äldreomsorgen utvecklas. Att motverka den ekonomisk ojämlikhet kan också vara en bra affär.
– På längre sikt är ojämlikheten i USA ett bekymmer. Där kan man möjligtvis se att demokraterna har bättre lösningar, vilket skulle gagna ekonomin i stort. Om man lyfter de som i dag har det svårast ekonomiskt kommer man att stimulera efterfrågan förhållandevis mycket, eftersom den gruppen har stor konsumtionsbenägenhet, säger Andreas Wallström.
