Bruttonationalprodukten (BNP) ökade med 0,5 procent under fjolårets tre sista månader, enligt preliminära siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Det kan jämföras med analytikernas genomsnittliga prognos på 0,7 procent, enligt Reuters sammanställning. Nordeas prognos var en tillväxt på en procent.
Enligt Torbjörn Isaksson var det sådant som produktionsdata från näringslivet och att exempelvis exporten gick bättre än väntat som pekade mot en högre tillväxtsiffra.
Kalenderkorrigerat och jämfört med fjärde kvartalet 2019 minskade BNP med 2,6 procent. Där låg förväntningarna på minus 2,3 procent.
"Förhållandevis bra"
Men även om utfallet var något sämre än väntat anser Torbjörn Isaksson att det bör ses i en större kontext.
– Det är fortfarande en förhållandevis bra utveckling och bättre än de flesta andra länder, säger han.
Han poängterar att utfallet också skiljer sig väsentligt från Riksbankens prognos, både vad gäller tillväxten och utvecklingen på arbetsmarknaden. Riksbanken hade ett mer dystert scenario.
– Riksbanken är för pessimistisk om det mesta, säger Isaksson.
Att verkligheten inte är så dyster som Riksbanken förutspått kan påverka penningpolitiken.
– Det kan innebära att risken för en räntesänkning minskar under första halvåret 2021. Däremot kommer Riksbanken knappast att göra någon åtstramning på länge. Även om ekonomin är mycket bättre än befarat är inflationen fortsatt en stor utmaning, säger Isaksson.
Reporäntan spås vara fortsatt låg under en överskådlig framtid.
Kraftig nedgång
I sin senaste penningpolitiska rapport räknade Riksbanken med en BNP-minskning på 4,0 procent under 2020.
När helåret summeras pekar siffrorna nu på en BNP-utveckling på minus 2,8 procent 2020 jämfört med året före, enligt SCB.
Även om ekonomin på det hela taget krympte under förra året blev det inte så illa som ekonomerna räknade med när krisen slog till under våren. Den starka återhämtningen under tredje kvartalet hjälpte till.
– Historiskt sett är det fortfarande en kraftig nedgång. Men det är en dramatiskt annorlunda utveckling än man trodde på under under våren 2020, säger Torbjörn Isaksson.
Då låg prognoserna, enligt honom, på en nedgång mellan 7–10 procent för helåret.
Under andra halvåret 2020 togs 63 procent av andra kvartalets tapp igen, enligt SCB.
– Det finns en styrka i den svenska ekonomin, säger Isaksson.