SBAB sänker kraven: Fler kan låna

De låga räntenivåerna består – under en lång tid. Det spår SBAB, som därför har sänkt sin kalkylränta med ytterligare en halv procentenhet.
–Det är helt klart att fler nu kommer att ha möjlighet att låna, säger vd:n Klas Danielsson.

Statliga SBAB sänker sin kalkylränta så att fler ska kunna låna, delvis på grund av coronakrisen. Arkivbild.

Statliga SBAB sänker sin kalkylränta så att fler ska kunna låna, delvis på grund av coronakrisen. Arkivbild.

Foto: Anders Wiklund/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2020-07-14 06:05

Den genomsnittliga kalkylräntan, det vill säga den ränta bankerna räknar på att du ska klara av för att få ett lån, hos svenska banker ligger på sju procent. Men statliga SBAB, som sänkte sin kalkylränta redan i höstas, går mot strömmen och sänker nu ytterligare en halv procentenhet – till sex procent.

Klas Danielsson, vd på SBAB, berättar att bakgrunden är det fallande ränteläget i Sverige och världen.

– Vi gör bedömningen att ränteläget har etablerat sig på en strukturellt lägre nivå än tidigare, och det är inte sannolikt att räntorna under överskådlig tid kommer att riskera att gå upp väsentligt. Då finns det utrymme att sänka kalkylräntan, säger han.

Får stor effekt

Egentligen borde kalkylräntan vara så låg som fem procent, säger Klas Danielsson. Då räknar han med en långsiktig räntenivå på tre procent, och en säkerhetsmarginal på ytterligare två procentenheter för att ta höjd för ett eventuellt högre ränteläge.

– Men det skulle vara en lite väl stor och stark sänkning, vi måste utvärdera effekterna av det här först. Det blir nog inte aktuellt i det korta perspektivet.

Redan den aktuella sänkningen kommer att få effekt, betonar Klas Danielsson. Att kalkylräntan sänkts med totalt en procent sedan i höstas gör att den kund som ansöker nu kan låna mellan 10 och 17 procent mer, jämfört med en ränta på sju procent.

– Det är helt klart att fler nu kommer att ha möjlighet att låna. Vi bedömer att många unga vuxna kommer att få en stark möjlighet att köpa bostad, säger Klas Danielsson.

TT: Finns det ingen risk att unga då tar på sig lån som de inte kan betala av?

– Nej, det ska inte vara så. Med kalkylräntan så tar vi höjd för sämre tider, och vi tror ju inte att ränteläget kommer att bli högre än sex procent. Vi bedömer inte det som rimligt utifrån hur marknaden är nu.

"Stöttar kunderna i krisen"

Att SBAB väljer att sänka sin ränta just nu kan dessutom delvis förklaras av coronapandemin. Risken finns att krisen faktiskt blir värre än alla tror, säger Klas Danielsson.

– Då tycker vi att vi kan sänka nu och bidra till att stötta våra kunder på ett extra bra sätt med lån och krediter, och förhoppningsvis stabilisera bostadsmarknaden ytterligare. Det är en bra tidpunkt att agera ansvarsfullt från vår sida.

TT: Om fler banker hänger på och sänker sina kalkylräntor så att fler kan låna, riskerar inte det att trissa upp bostadspriserna?

– Det kan finnas en sådan risk. Då är det viktigt att marknaden totalt sett fungerar och att nybyggnationen hålls uppe. Men vi tror ändå inte att den risken är stor, vi är inne i en ekonomisk kris nu och många kommer inte att ha möjlighet att köpa bostad under en tid. Så det finns många faktorer som talar för att priserna inte kommer att skena, säger Klas Danielsson.

TT har varit i kontakt med flera svenska storbanker. SEB har, liksom SBAB, en kalkylränta på sex procent. Nordea räknar på en ränta på sju procent, och Handelsbanken strax över. Ingen av dem uppger att det är aktuellt att göra några förändringar i dagsläget.

"Vi räknar med en kalkylränta på 7,5 procent och tar fasta på kundens inkomster, utgifter, tillgångar och eventuella skulder vid bedömningen av kundens återbetalningsförmåga", skriver Petri Rask, chef för produkt- och affärsutveckling på Stadshypotek, Handelsbankens bolåneinstitut, i ett mejl.

Fakta: Kalkylränta

När ett bolån ska tecknas måste banken säkerställa att kunden klarar av att betala ränta och i vissa fall amorteringar under en lång tid. Eftersom ränteläget förändras över tid är det viktigt att det finns marginaler i bolånetagarens ekonomi. Bankerna använder en beräkningsmodell som kallas ”kvar att leva på”-kalkyl för att räkna ut bolånetagarens långsiktiga finansiella motståndskraft.

Kalkylen baseras dels på ett antal schablonkostnader som representerar standardiserade levnadsomkostnader och dels en kalkylränta, som används för att säkerställa att kunden klarar av en räntekostnad vid den långsiktigt bedömda räntenivån plus en säkerhetsmarginal om minst två procentenheter. Enkelt uttryckt är kalkylräntan den högsta bolåneränta bankerna använder när de ”stressar kalkylen”.

Källa: SBAB

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!