Coronapandemin har fått alltfler att inse dödens ofrånkomlighet, och börja planera för vad som ska hända med tillgångarna sedan.

Carola Erixon Gyllenmyr, jurist på Familjens jurist i Stockholm, och andra som sysslar med familjejuridik, har fullt upp.

– Det är tydligt för alla nu att döden är en del av livet, och de börjar tänkanärjag dör i stället föromjag dör, säger hon.

Ida Lilja, jurist på Götmars juridik i Örebro, konstaterar också att många insett att livet är skört, och därför tar tag i juridiken, som inte bara innefattar testamenten.

– Man måste tänka på helheten. Om man är sambo behöver man kanske se över samboavtal, testamente och skuldebrev. Det kan finnas barn och särkullbarn. Det är många frågor inför döden, säger Ida Lilja.

Att skriva själva testamentet är inte den svåra delen, förklarar de. Det kan en jurist göra, fast det är inget krav. Om man gör det själv gäller det dock att se upp med orden, så att det inte uppstår oklarheter och tolkningsproblem.

Allra viktigast är att fundera igenom hur man vill att ens efterlevande ska ha det då man dött, och också göra en förteckning över det man äger, förklarar Carola Erixon Gyllenmyr. Trots att det är obehagligt att tänka på att man inte längre ska finnas.

Stor betydelse för efterlevande

– Dra av plåstret, fastän det är jobbigt. Vad är huset värt, och vad köptes det för en gång i tiden? Vilka andra tillgångar finns? Gör en förkoll och skriv ned, det är så mycket värt för de efterlevande. All information som kan skrapas ihop medan man lever får otroligt stor betydelse, säger Carola Erixon Gyllenmyr.

Ida Lilja är inne på samma linje.

– Det är bra att skriva ned vem som äger vad. Särskilt samägda saker, som båtar och annat. Anhöriga vet ofta inte vad man äger, säger hon.

Exempelvis är aktier i fåmansbolag inte registrerade, och delägarskap i handelsbolag tar tid att få fram uppgifter om.

Samma sak gäller med skulder, understryker hon. Det är viktigt att det finns skriftliga skuldebrev för de efterlevandes skull.

– Det blir ofta svårt annars, då någon kommer och säger att den avlidne lånat pengar. Det sätter de efterlevande i en obekväm situation, säger Ida Lilja.

Hon tycker att man ska ha som utgångspunkt att underlätta så mycket som möjligt för sina efterlevande.

– Det är många beslut som måste fattas ändå. Och ofta är man i sorg och i chock, säger Ida Lilja.

Förmånstagare i försäkringar

Carola Erixon Gyllenmyr håller med. Hon ger rådet att räkna igenom tillgångarna, och också kolla upp försäkringar och att rätt personer är förmånstagare, innan man börjar dra upp riktlinjerna för sitt testamente. På så vis får man den överblick som krävs, förklarar hon.

– Hur mycket ska partnern få, och vad ska barnen ha? Om man vill att någon ska ha en viss sak, som exempelvis lantstället, så måste det tillskiftas, och då kan den som får det behöva lösa ut de andra arvtagarna.

Hon tycker att den som vill göra det enklare för de efterlevande ska se till att göra sig av med konton i utländska banker, i alla fall om det bara är små slasksummor på dem. Utländska konton kan vara riktigt krångliga att avsluta, förklarar hon. Särskilt nu i coronatider.

– Det är extra svårt nu. I vissa länder är bankverksamheten svårtillgänglig för utländska privatpersoner nu, säger Carola Erixon Gyllenmyr.