SEB får miljardböter för penningtvätt

SEB tvingas böta en miljard kronor för bristfällig hantering av misstänkt penningtvätt i Baltikum, meddelar Finansinspektionen.
–Banken har agerat för sent och för lite, säger generaldirektör Erik Thedéen.

SEB i Baltikum missänks ha använts för omfattande penningtvätt under många års tid. Finansinspektionen (FI) har undersökt vilka brister som funnits i SEB:s arbete mot mittsänkt penningtvätt och nu väntas besked om sanktionsprövningen. Arkivbild.

SEB i Baltikum missänks ha använts för omfattande penningtvätt under många års tid. Finansinspektionen (FI) har undersökt vilka brister som funnits i SEB:s arbete mot mittsänkt penningtvätt och nu väntas besked om sanktionsprövningen. Arkivbild.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2020-06-25 05:50

Finansinspektionens (FI) utredning har pågått drygt ett år, parallellt med liknande utredningar i Estland, Lettland och Litauen, meddelar generaldirektör Erik Théeden på en pressträff.

– Vår slutsats är att SEB haft brister i sitt arbete i att motverka penningtvätt i dotterbankerna i Baltikum, säger han.

Enligt Finansinspektionen finns en förhöjd risk för penningtvätt i Baltikum.

– Banken har inte tillräckligt uppmärksammat den förhöjda risken. Banken har agerat för sent och för lite för att uppmärksamma riskerna och vidta åtgärderna för att minska dem, säger Théeden.

FI har också hittat flera brister i SEB:s verksamhet i Sverige.

– I det automatiska systemet för att övervaka transaktioner använder man inte den kännedom om enskilda kunden som banken måste ha, säger Finansinspektionens seniora rådgivare Per Håkansson.

– Dessutom har SEB:s utformning av systemet för transaktionsövervakning lett till risker då systemet stängs av i vissa situationer, tillägger Håkansson.

SEB får ett föreläggande för att rätta till bristerna, som enligt Finansinspektionen "inte hör till det allvarligare slaget".

Problem under flera år

Finansinspektionen har däremot inte tittat på om det faktiskt förekommit någon penningtvätt i SEB:s baltiska verksamhet.

– Det utreds i Baltikum, säger Per Håkansson.

Myndighetens tillsyn har i stället handlat om vad SEB centralt gjort för att motverka penningtvätt i dotterbankerna i Baltikum. Och där syns flera brister.

– Banken har inte tillräckligt väl identifierat riskerna, och det handlar en hel del om utländska kunder. Viktiga styrdokument har inte utformats så att man träffar risken, säger Håkansson.

Det har också funnits otillräckliga resurser i dotterbankerna för regelefterlevnad, enligt myndigheten.

Undersökningen sträcker sig mellan 2015 till början av 2019. FI menar att problem har rapporterats under flera år – även till ledningen.

– Det har skett förbättringar från 2015 till 2019 men en del brister finns kvar. SEB har inte vidtagit tillräckliga åtgärder och det som gjorts har kommit ganska sent, säger Per Håkansson.

– Banken har alltså gjort förbättringar, men bristerna som funnits och i viss mån finns kvar räcker för att se att SEB inte gjort tillräckligt, avslutar han.

Swedbank var värre

Finansinspektionen delar ut en anmärkning, vilket är mindre allvarligt än om man valt att dela ut en varning.

– Att banken vidtagit åtgärder är en förmildrande omständighet, säger Erik Théeden.

Jämfört med penningtvättshärvan kring Swedbank, där boten landade på fyra miljarder kronor, är beloppet betydligt lägre för SEB.

– Swedbank var avsevärt allvarligare, då fanns mycket tydligare brister i ledningen. Ledningen gjorde ingenting och banken dolde information för oss, säger Erik Théeden.

Förstår ilskan

På frågan om Finansinspektionen hade kunnat göra saker bättre svarar den högste chefen ja.

– Vi har varit för nationellt fokuserade. Vi hade kunnat jobba mer över gränserna, och det gör vi nu.

SEB:s aktiekurs steg efter beskedet och än mer efter presskonferensen. Den är nu upp 4,6 procent under dagen.

Många bankkunder blir arga när de hör och läser om brister i bankernas arbete mot penningtvätt. TT frågade Erik Thedéen om han tycker att den ilskan är berättigad.

– Det är svårt för mig att bedöma. Men det är klart att man ska ha höga förväntningar på svenska banker. Det tycker jag är rimligt. Och om det är skälet till att de är arga så har jag viss förståelse för det, säger Erik Thedéen till TT.

Fakta: SEB och penningtvätten

TT, SVT:s Uppdrag granskning och finländska Yle avslöjade den 27 november 2019 omfattande misstänkt penningtvätt genom SEB i Baltikum. Till grund för avslöjandet låg bland annat en läcka som den internationella grävande redaktionen OCCRP delat med sig av.

I granskningen identifierades 194 så kallade non-resident-kunder under tidsperioden 2005–2017. De hade konto hos SEB i Baltikum men var skrivna i andra länder, framför allt skatteparadis. Två tredjedelar bedömdes i granskningen som högriskkunder. I typfallet hade de, och dem de bedrev handel med, välkända målvakter som företrädare, dolt ägande eller hade varit inblandade i tidigare kända mut- och penningtvättshärvor, som den kända Magnitskijaffären. 95 procent av de 194 kunderna finns inte kvar enligt SEB.

SEB släppte dagen före publiceringen egna siffror om non-residentkunder i Baltikum 2005–2018. Enligt banken har omkring 890 miljarder kronor flödat genom sådana kunder, varav "lågtransparenta" kunder stått för cirka 270 miljarder.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!