SEB:s styrelse bekräftar att dörren har stängts för utdelning i år. Beskedet lämnas i en rapport för tredje kvartalet, där kreditförlusterna dubblas mot ett år tidigare medan nettovinsten hamnar högre än väntat.
På börsen är det tummen ned. SEB-aktien backar med nästan 2 procent och har därmed tappat drygt 6 procent av sitt börsvärde sedan årsskiftet.
Beslutet om att avstå från utdelning i år ligger i linje med Finansinspektionens rekommendation. Handelsbanken och Nordea har intagit samma återhållsamma position i frågan. Men Swedbank - med den före detta statsministern Göran Persson som ordförande - har klargjort att man vill göra en utdelning.
Fritt fram för styrelsen
Det kapital som SEB planerade att dela ut i år finns dock kvar i balansräkningen i form av en ovanligt stor kapitalbuffert.
TT: Innebär det att ägarna kan se fram emot dubbel utdelning nästa år?
– Alla scenarion är nästan möjliga, säger SEB-chefen Johan Torgeby.
– Vår förhoppning är att det är fritt fram för styrelsen i banken och ägarna att fundera på vad för typ av kapitalstruktur de vill ha efter den 1 januari, tillägger han.
Det oväntat positiva kvartalsresultatet från SEB i tredje kvartalet förklaras av överraskande stora intäkter och kostnader som hamnade något lägre än befarat.
SEB sätter dock av ytterligare snudd på 1,1 miljarder kronor för kreditförluster i tredje kvartalet. Därmed sticker banken ut som den av de tre stora svenska bankerna som sätter av mest för att täcka befarade kreditförluster.
– Vi har tagit kreditförluster på stora företag. Vi har relativt mycket av det jämfört med övriga aktörer i vår del av världen, säger Torgeby.
Osäkerhet kring oljesektorn
Osäkerheten kring oljesektorns framtid är en drivkraft bakom utvecklingen. En stor andel, närmare 60 procent av de totalt över fem miljarderna som banken har satt av för att täcka kreditförluster hittills i år, handlar om utlåning till oljesektorn.
SEB:s marginaler på utlåningen är ganska stabila i kvartalet, enligt Torgeby. Det gäller både företags- och hushållslån. För bolån sjunker marginalen marginellt.
Samtidigt ökar utlåningsvolymerna i rask takt i det lågräntelandskap som breder ut sig allt längre framåt i tiden.
– Detta är ny mark, att ha en nollräntemiljö kommunicerad till sig av väldigt många trovärdiga institutioner för en lång framtid. Det har vi aldrig haft tidigare, säger Torgeby.
– Det blir billigt att låna, därför lånar man mer. Och det blir en väldigt stark prisuppgång på tillgångar, det vill säga aktier, räntepapper och fastigheter, tillägger han.
Andra vågen största orosmolnet
En annan effekt Torgeby ser är att det extremt låga ränteläget gör att statens kostnader för att finansiera alla stödåtgärder i coronakrisen blir lägre än vad de hade varit med högre räntor.
Han tillägger att nollräntan samtidigt verkar ha en väldigt begränsad effekt på konsumentprisinflationen, det vill säga att priserna på varor och tjänster ute i ekonomin inte rör sig uppåt.
– Det där får man vara väldigt försiktig med, så att man inte bygger upp tillgångsprisbubblor som spricker och blir något som vi ångrar i framtiden, säger han om krispolitikens långsiktiga effekter.
Oron för börs- eller fastighetsbubblor ligger dock några år bort i Torgebys värld. I närtid är det största orosmolnet covid-19-pandemins andra våg och hur den hanteras.
– Skulle världen stänga ned lika hårt en gång till, det är klart att det skulle ha förödande konsekvenser. Vi har inte alls samma kudde kvar i systemet som vi hade förra gången.