Att trycka ned räntorna och att få fart på kreditgivningen är avgörande i den typ av massiv ekonomisk kris som nu råder. Detta är ett starkt argument för att sänka styrräntan från noll till minus igen.
Men Riksbanken – som höjde räntan till noll så sent som i december i fjol – har än så länge valt att inte gå den vägen. Det finns nämligen andra åtgärder som ger det stöd i krisen som behövs, enligt Cecilia Skingsley.
Hälsokris råder
Hon syftar på de krisåtgärder för sammanlagt 1 600 miljarder kronor, däribland stora stödköp, som Riksbanken har lanserat sedan covid-19-pandemin slog till.
I backspegeln tycker Skingsley att Riksbankens minusränta 2015–2019 överlag fungerade bra. Men det berodde till stor del på att det fanns en förväntan om att detta var ett undantagstillstånd.
I den hälsokris som nu råder, med all osäkerhet kring covid-19-pandemin och de exceptionella åtgärder som följer på den, är läget annorlunda.
– Gör vi nu en räntesänkning kan det sätta sig en förväntansbild att perioden med minusränta från Riksbanken blir mycket längre än det vi har lämnat bakom oss, säger hon.
Detta skulle i sin tur, enligt Skingsley, leda till en risk för att banker skulle börja ta betalt för hushållens insättningar.
– Det är inte en situation jag skulle önska mig.
"Då kan det bli intressant"
Längre fram i krisförloppet, när osäkerheten kring pandemins förlopp har börjat lägga sig och orosmolnen ser mindre hotfulla ut, kan det dock bli aktuellt att slå till med minusränta.
– Då kan det bli mer intressant och jag kan hysa mindre betänkligheter inför att stödja ett sådant beslut, säger hon.
Den ekonomiska utvecklingen sedan Riksbankens penningpolitiska möte i juli ligger i linje med vad direktionen då såg framför sig. Och BNP-raset på 8,6 procent under andra kvartalet var förvisso historiskt, men visar samtidigt att Sverige klarar sig bättre än många andra länder i krisen.
Hon vill dock inte se den svenska strategin, med färre restriktioner och mjukare smittskyddsåtgärder än i jämförbara länder, som en avgörande faktor för det utfallet.
– Vi är fortfarande mitt i hälsokrisen. Det kommer att ta lång tid att komma ur den.
Krediterna flödar
Riksbanken har som krisåtgärd bland annat lanserat ett program för lån till banker för vidareutlåning till företag på 500 miljarder aviserats, där hittills 165 miljarder kronor har lånats ut.
Till det kommer Riksbankens nya stödköpsprogram, som i juli nästan fördubblades till 500 miljarder och förlängdes till mitten av 2021. Där ingår köp av bland annat bostads- och kommunobligationer samt företagscertfikat.
Det har även erbjudits likviditetslån till banker och lån i amerikanska dollar till banker, åtgärder som det varit ett ganska svalt intresse för. Och i september ska Riksbanken för första gången någonsin även testa stödköp av företagsobligationer.
Effekterna av krispolitiken har varit lugnande på marknaden, enligt Skingsley.
– Åtgärderna har bidragit till att räntorna har sjunkit igen och krediterna flödar till samhällsekonomin, säger hon.