Slutlönen avgör inte pensionen

Framtida pensionärer kan förvänta sig strax under 60 procent av sin slutlön i pension, enligt en ny rapport.
–Det gäller om man jobbar ett normalt arbetsliv. Det är inte sista lönen som avgör vilken pension man får, säger Kristina Kamp, pensionsekonom på Min Pension.

Framtida pensionärer får en mindre del av lönen i pension än tidigare generationer, enligt Min Pensions nya rapport. Arkivbild.

Framtida pensionärer får en mindre del av lönen i pension än tidigare generationer, enligt Min Pensions nya rapport. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2020-06-04 09:45

Livslängden förväntas öka för framtida pensionärer, vilket gör att den genomsnittliga pensionen kommer att sjunka, om vi inte arbetar längre, enligt Kristina Kamp.

– De som är ute i arbetslivet nu får räkna med ett längre arbetsliv.

Min Pension beräknar återkommande den så kallade kompensationsgraden, som anger hur stor andel pensionen blir av slutlönen om man går i pension vid 65 års ålder. Kompensationsgraden 59,5 procent är ett medianvärde vilket betyder att lika många har en lägre andel i pension av slutlönen, som har en högre andel. Kompensationsgraden sjunker för yngre generationer.

Men värdet är som sagt en median och det finns stora individuella skillnader.

Väldigt olika

När Kristina Kamp påpekar att slutlönen inte är avgörande för pensionen handlar det om att arbetslivet kan se väldigt olika ut för olika individer som i slutänden har samma lön vid pensionen.

– Ju fler år du har på arbetsmarknaden desto mer pengar tjänar du till pensionen. Varje år räknas. Kommer du in tidigare är det bra för din pension och jobbar du längre i slutänden är det också bra, säger Kristina Kamp.

Många år med deltidsarbete påverkar pensionen negativt medan en tjänstepension via arbetet ökar pensionen.

Riksdagen beslutade i höstas om att införa ett nytt begrepp, riktålder, i socialförsäkringslagen. Efter 2026 är planen att pensionsåldern ska knytas till en riktålder som kopplas till den förväntade medellivslängden för varje generation.

Viktigt titta

Beräkningar visar på hur fler år i arbetslivet påverkar pensionens storlek.

Min Pensions rapport visar att en person som är född 1989 och går i pension vid 70 år, enligt Pensionsmyndighetens förslag på riktålder för den generationen, blir kompensationsgraden 72 procent. Skulle samma person i stället gå i pension vid 65 års ålder blir kompensationsgraden 53 procent. Med en slutlön på 35 000 kronor, och ett "normalt" arbetsliv innebär det en pension på 25 000 kronor före skatt vid pension vid 70, i stället för 18 500 vid 65 års ålder.

– Det är viktigt att titta på sin egen pension. Det varierar och det är inte sista lönen som avgör, säger Kristina Kamp.

Fakta: Kompensationsgradsrapporten 2020

Kompensationsgraden, det vill säga hur stor andel av slutlönen pensionen förväntas bli, är 59,5 procent, enligt Min Pensions senaste rapport. Det är ett medianvärde där lika många förväntas få en högre respektive lägre kompensationsgrad.

Män har generellt högre kompensationsgrad än kvinnor. Det finns också stora regionala skillnader.

Bland utrikes födda är det tyngdpunkt på låga kompensationsgrader. En anledning är att dessa ofta inte har lika många arbetade år i Sverige som inrikes födda.

Kompensationsgraden ser olika ut för olika generationer, givet samma pensionsålder och att alla pensioner tas ut från 65 års ålder. För männen sjunker medianen för kompensationsgraden med 5,4 procentenheter mellan generationerna födda på 50-talet och på 80-talet. För kvinnor är skillnaden 3,1 procentenheter.

Studien är gjord på ett urval av drygt 700 000 personers pensionsprognoser. De som ingår i studien är födda 1955 eller senare.

Källa: Min Pension

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!