Frågan om spelreklamen har varit het i flera år och den ansvariga ministern Ardalan Shekarabi (S) har flera gånger kritiserat spelbolagen för deras marknadsföring. En undersökning från Konsumentverket från i våras visar dock att spelreklamen blivit betydligt mer måttfull, och andelen annonser med bra information om stödorganisationer hade ökat från sju till 61 procent under ett år.
Men att spelreklamen behöver minska är tydligt, enligt Shekarabi.
– Den aggressiva marknadsföringen av nätkasinon behöver begränsas kraftigt. Därför är det väldigt bra att vi nu har ett konkret förslag på vårt bord, säger han.
Stopp för reklam
Reklamförbudet mellan klockan 6 och 21 skulle gälla för tv, radio och videodelningsplattformar, enligt utredaren Anna-Lena Sörensons förslag.
– Det är en av de metoder som diskuterats, men vi kommer naturligtvis vara öppna för andra metoder, säger Ardalan Shekarabi.
Ett annat förslag är att riskklassa olika spelformer, där nätkasino nämns som en spelform med hög risk.
– Det är väldigt intressant och har lyfts av flera aktörer, inte minst forskningen. Det välkomnar vi, det skulle underlätta att sätta in rätt åtgärder på rätt ställen, säger Ardalan Shekarabi.
Branschorganisationen för onlinespel (Bos) är negativa till en riskklassning av spelformer.
– Det är en trojansk häst. Det är tydligt att poängen är att peka ut onlinekasino som farligt och därmed möjliggöra väldigt långtgående restriktioner i framtiden, säger Bos generalsekreterare Gustav Hoffstedt.
TT: Om en spelform enligt forskning är mer riskfylld än andra, är det inte bra att kunna införa fler begränsningar för den?
– Det kan man göra, men jag tror att det kommer att leda till att regeringen frestas att fatta beslut som skadar konsumentskyddet. Det kommer att bli vilda västern, säger Gustav Hoffstedt, och påpekar att begränsningar för spelbolag med svensk licens kommer att få kunderna att söka sig utomlands i stället.
Nya licenser
Enligt utredaren ska detta motverkas genom att Spelinspektionen ska kunna göra mer mot olicensierade bolag. Ett steg i det är att införa så kallade business-to-business-licenser. Det skulle innebära att spelbolagens underleverantörer, till exempel företagen som tillverkar spelen, skulle omfattas av ett licenssystem och därför inte kunna sälja sina produkter till bolag utan licens som riktar sig mot Sverige.
Ett sådant förslag har lyfts från många håll, bland annat från Spelinspektionen.
– Vi behövde ett konkret förslag för att kunna gå vidare med detta, och det har vi nu på vårt bord, säger Ardalan Shekarabi.
Även branschen är positiv till det förslaget.
– Det är en metod som används i andra länder och har en positiv effekt genom att försvåra för olicensierade bolag, säger Gustaf Hoffstedt.
Däremot föreslås inga justeringar i statliga Svenska Spels verksamhet som verkar både på den stängda statliga spelmarknaden och den rent kommersiella. Inte heller föreslås någon form av marknadsavgift som spelbolagen skulle betala till idrottsrörelsen, en fråga som väckts eftersom idrotten under åren fått intäkter från framför allt Svenska Spel.