Så här långt i år har vindkraftverken producerat 20 terawattimmar el, en ökning med över 40 procent jämfört med samma period 2019. Den blåsiga våren har varit en bidragande orsak, men den största förklaringen är inte vädret, enligt Daniel Kulin, analytiker hos branschorganisationen Svensk vindenergi.
– Teknikutvecklingen har gjort vindkraftverken mycket större, och man har lärt sig bygga dem billigare, säger han.
Halverat pris
De största turbinerna har i dag en area som är drygt fyra gånger större än de största turbinerna för tio år sedan. Samtidigt bedömer Daniel Kulin att kostnaderna dubblerats, vilket alltså gör att priset per area halverats.
– Det är vad som driver utvecklingen, större rotorer fångar mer vind. De kommer också upp på högre höjd där det blåser mer, vilket gör att verket är i drift under fler timmar, säger Daniel Kulin.
Byggs i norr
På finansieringssidan har det också hänt saker. Från att många vindkraftverk finansierats av riskkapital eller lån med höga räntor har det nu kommit en annan typ av kapital på marknaden.
– Det är försäkringsbolag, pensionsfonder och liknande som investerar på längre sikt, säger Daniel Kulin.
Om expansionen fortsätter i samma takt bedömer han att en tredjedel av Sveriges elanvändning kan täckas av vindkraft i slutet av 2022. Utbyggnaden sker framför allt i stora parker i norra Sverige.
– Det uppförs vindkraftverk från södra Sverige till nordligaste Norrland, men det stora antalet byggs norr om Gävle och söder om Piteå, säger Daniel Kulin.