Redan i april drabbades Bangladesh av den ekonomiska smällen. På en månad minskade remitteringarna – pengarna som migrantarbetare skickar till hemlandet – med 25 procent. Det var motsvarande 3 miljarder kronor mindre än samma månad förra året, enligt landets centralbank, rapporterar Daily Star.
– Utvecklingsländer är tungt beroende av sitt humankapital, som främst arbetar i Mellanöstern, såväl som i Europa och övriga världen. De arbetar hårt och är mycket beslutsamma när det gäller att skicka hem pengar. De skickar hem en större andel av sin inkomst än högutbildade migrantarbetare, säger Tapan Sarker, lektor vid Griffith University i Australien, som själv ursprungligen kommer från Bangladesh.
Påverkar en miljard
Förra året fanns 164 miljoner migrantarbetare på byggarbetsplatser, hotell, restauranger, inom jordbruk och i hemmen, och de pengar som de skickade hem försörjde ytterligare 800 miljoner personer, enligt beräkningar från Världsbanken.
– För de här familjerna kommer inkomsterna huvudsakligen från deras anhöriga i utlandet, säger Sarker.
Men pandemin har skakat systemet i grunden. I år räknar organisationen med att 20 procent mindre skickas hem. Tappet är mer än 100 miljarder dollar, det största i vad som Världsbanken beskriver som "modern historia". Som jämförelse är det ungefär dubbelt så mycket som hela Sveriges BNP under förra året.
Stora problem
Ett stort antal migrantarbetare har förlorat sina arbeten till följd av nedstängningar och att resebranschen har kraschat. En del har tvingats återvända hem, till länder där arbetslösheten redan är stor.
– Många kommer hem till länder som Bangladesh, Indien, Sri Lanka och Filippinerna. Det är inte en bra situation. De här länderna har sedan tidigare stora problem, bland annat med naturkatastrofer. Så det finns minimalt stöd från regeringen till de migrantarbetare som under många, många år har hjälpt sina länder, säger Sarker.
Personer som tidigare varit familjeförsörjare är nu själva beroende av hjälp.
– Det skapar en stor mental press på dem, säger Sarker.
Riskerar att utnyttjas
Andra stannar utomlands och hoppas på det bästa, samtidigt som de ser sina besparingar snabbt tyna bort. Ofta bor de trångt i bristfälliga bostäder, vilket i sig innebär risker. I maj rapporterades det om en exponentiell spridning av nya coronafall bland trångbodda migrantarbetare i Qatar.
Människor i en svår ekonomisk situation riskerar också att utnyttjas, vare sig de stannar eller återvänder.
– Det råder ingen tvekan att så är fallet. De riskerar att bli underbetalda eller inte få betalt alls, säger Sarker.
Risk för hunger
Tapan Sarker berättar att inkomsterna från migrantarbetarna normalt sett exempelvis bekostar skolgången för andra familjemedlemmar.
– Den här situationen skapar nu även en risk för mat- och vattenbrist, för allt det här finansieras av remitteringspengarna. Hela deras uppehälle står på spel.
Han hoppas att frågan kommer upp på agendan och att världens regeringar och större företag gör sitt. I så fall kan långsiktiga negativa effekter inom migrantarbetssektorn undvikas.
– Jag är säker på att den återvänder, för det finns en stor efterfrågan i många länder på billig arbetskraft, säger han.
