Sista ronden i förhandlingarna om vad som ska gälla efter årsskiftet, när övergångsavtalet mellan Storbritannien och EU löper ut, pågår för fullt.

Trots att fysiska möten fått ställas in sedan en förhandlare konstaterats smittad av coronaviruset uppger EU-källor på fredagen att det har gjorts framsteg under veckans samtal.

– Det rör på sig mer i viktiga frågor. Det är bra, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Parterna har någon vecka till på sig. Sedan börjar det bli för ont om tid för att hinna få avtalet godkänt i alla EU-länder och EU-parlamentet innan det ska träda i kraft den 1 januari 2021.

Faktiskt möjligt

En grundläggande överenskommelse om handel, som en plattform, borde gå att få på plats, enligt Anna Hallberg.

– Det tror jag faktiskt är möjligt. För båda parter vill ju faktiskt det här, säger hon till TT.

– Det blir lättare om vi har något att bygga på tillsammans – om vi ställer oss på samma plattform och sedan bygger en bro tillsammans i stället för att ställa oss på varsin sida och inte vet var vi ska börja efter årsskiftet, tillägger hon.

Storbritannien är Sveriges femte största exportmarknad och fjärde största importmarknad. Flödena av varor och tjänster mellan länderna utgör kort sagt en viktig del av den svenska ekonomin.

– Ungefär 70 000 svenskar går till jobbet varje dag på företag som exporterar till Storbritannien, säger Hallberg.

Hittills under coronakrisens 2020 har svensk varuexport till Storbritannien rasat. Nedgången har uppmätts till nästan 21 procent under perioden januari-augusti. Det drygt dubbelt så stort bortfall som nedgången på knappt tio procent för svensk export till EU-länderna under samma period.

"En viss brexiteffekt"

Läget är snarlikt vad gäller tjänsteexport till Storbritannien, som har rasat drygt 13 procent mot knappt sju procent till EU.

Hallberg tror att osäkerheten kring brexit kan förklara en del av skillnaden på hur exporten till Storbritannien respektive EU har utvecklat sig under året.

– Det går inte att utesluta att det är en viss brexiteffekt, även om Storbritannien också är väldigt hårt drabbat av covid, säger hon.

– Det värsta företag och näringsliv vet är osäkerhet. Och blir det inget avtal vet alla att det blir mycket svårare och dyrare att handla med Storbritannien.

Hallberg bedömer samtidigt beredskapen som god bland stora svenska företag inför risken för tullar, gränskontroller och helt nya tillståndskrav vid en hård brexit.

– Men bland de minsta företagen finns det de som inte har vidtagit några åtgärder, varnar hon.

Moms och tullavgifter

Skulle det bli en avtalslös separation vid årsskiftet blir det moms, tullavgifter och kanske längre leveranstider för konsumenter som köper prylar från brittiska sajter. Förbud för import av brittiska varor som inte är godkända i EU hotar också.

För svenskar som pluggar eller jobbar i Storbritannien skapar brexit också nya problem, med krav på uppehållstillstånd. Men så blir det oavsett om det finns ett avtal eller inte vid årsskiftet.

Regler för statsstöd, fiskerättigheter och hur framtida handelstvister ska avgöras är de svåraste frågorna som återstår att lösa för EU:s chefsförhandlare Michel Barnier och hans brittiska motpart, David Frost, i de avslutande förhandlingarna.

– Man kanske inte löser upp allt på de här veckorna. Man får vara realist. Men om vi åtminstone får ett grundläggande handelsavtal på plats, säger Anna Hallberg.

Hon tolkar bristen på läckor från förhandlingarna till medier som ett gott tecken. Hon gläds även åt uppgifter om att man faktiskt sitter och skriver på avtalstext nu.

– Vi står bakom EU:s chefsförhandlare. Men det är viktigt att kunna se båda sidor av det här, så att det inte blir för mycket svart och vitt. För det är det ju aldrig.

– Det handlar om att hitta en balans. Det gäller att inte tänka så mycket på det här som en tävling, med vinnare och förlorare.