Sveriges nota för EU-paketet: 150 miljarder

Varje svensk betalar runt 15 000 kronor i rena bidrag till EU:s återhämtningsfond. Kommer vi att få valuta för pengarna? Det återstår att se, men två chefsekonomer är positiva.

Den totala summan för EU:s gigantiska räddningspaket blev 7,7 biljoner kronor, alltså 7|700 miljarder. Arkivbild.

Den totala summan för EU:s gigantiska räddningspaket blev 7,7 biljoner kronor, alltså 7|700 miljarder. Arkivbild.

Foto: John Thys

Ekonomi, näringsliv & finans2020-07-21 18:50

750 miljarder euro – 7,7 biljoner kronor – eller 7 700 miljarder i svenska riksdaler. Så mycket är EU:s nya stödpaket till medlemsländerna värt. Nästan fyra biljoner kronor är rena bidrag som kommer att gå till de länder och företag som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen.

Sveriges ekonomiska insats till bidragen blir mellan 120 och 150 miljarder kronor. Det räknar Michael Grahn, chefsekonom för Danske Bank i Sverige, med utifrån hur mycket Sverige brukar betala.

– Jag får det till att vi ger 120–150 miljarder till EU i rena bidrag. Det är 2–3 procent av BNP, vilket är väldigt mycket pengar, säger han.

Uträknat per person bidrar alltså varje svensk med 12 000–15 000 kronor till bidragsdelen av räddningspaketet.

Utöver de rena bidragen tillkommer en lånedel på återstående 3,7 biljoner kronor. Pengarna lånas gemensamt av EU-kommissionen och betalas tillbaka lika gemensamt – men först till år 2058.

Stor risk framöver

Är det här då en bra investering för Sverige? Det återstår att se.

– Om EU får en stark återhämtning kan det gynna svensk exportindustri, men i övrigt har jag väldigt svårt att se den ekonomiskt positiva effekten av detta, säger Michael Grahn.

Hans chefsekonomkollega Robert Bergqvist, på SEB, är mer positivt inställd.

– 70 till 75 procent av Sveriges export går till Europa, klarar sig inte Europa får Sverige ekonomiska problem. Nu betalar vi en försäkring för att man ska få i gång Europas ekonomi, säger han.

På frågan om paketet är vad som krävs för att rädda Europas ekonomi är Michael Grahn inte helt säker.

– Det är ett stort stimulanspaket och förutsättningarna finns för att det ska ge en skjuts till ekonomin, men mycket är osäkert. Den stora risken för nya utbrott – som kan leda till en mer utdragen konjunktursvacka – finns kvar, säger han.

Robert Bergqvist anser att stödpaketet är tillräckligt stort, och just vad som behövs.

– Men det måste kompletteras med andra typer av krispolitik. På nationell nivå har Tyskland stödåtgärder för 50 procent av BNP, där ligger Sverige på 16 procent, säger han.

"Sverige sitter på bänken"

Båda chefsekonomerna tar upp vikten av att Europeiska Centralbanken (ECB) också är aktiv i krisen.

– ECB kan köpa i princip hur mycket statsobligationer som helst för att finansiera detta, det finns ingen övre gräns, säger Robert Bergquist.

Genom ECB har euroländerna länge haft en gemensam penningpolitik. Det nya räddningspaketet är ett steg mot en gemensam finanspolitik, enligt Bergquist.

– Man lånar gemensamt och beslutar kollektivt hur det ska fördelas. Man skaffar sig också en del skatteintäkter på EU-nivå. Det är ett välkommet steg för Eurosamarbetet som inte är fulländat utan en finanspolitisk union.

TT: Vad innebär det för länder utan euron, som Sverige?

– Vi hamnar lite utanför den innersta cirkeln i politiskt arbete. Man kan säga att Sverige får sitta lite på bänken utanför när de stora besluten fattas. När britterna lämnar försvagas vår position ytterligare, säger Robert Bergquist.

Fakta: Uppgörelsen i Bryssel

Här är några av de viktigaste delarna i EU-toppmötets uppgörelse i Bryssel:

Coronastödet landar på 750 miljarder euro, varav 390 i bidrag och 360 i lån. Merparten ligger i en fond som kallas RRF – faciliteten för återhämtning och motståndskraft – bestående av 312,5 miljarder i bidrag och 360 miljarder i lån.

Flera av de EU-fonder som skulle fått extrapengar ur coronastödet har minskats rejält, däribland den klimatomställningsfond som nu får nöja sig med grundbiten på 7,5 miljarder euro från långtidsbudgeten samt ett coronatillägg på 10 miljarder – i stället för 30 miljarder. För att få klimatpengar behöver man heller inte längre lova att vara nationellt klimatneutral år 2050.

Pengarna till stödet ska tas fram genom att EU-kommissionen tar upp lån som medlemsländerna gemensamt går i borgen för. Lånen ska sedan betalas tillbaka gemensamt av EU fram till år 2058.

Långtidsbudgeten för år 2021–27 ligger på totalt 1 074,4 miljarder euro. De största delarna utgörs som vanligt av regionalstödet och jordbrukspolitiken, som vardera får ungefär en tredjedel av medlen.

EU-kommissionen ges i uppdrag att ta fram ett system för hur budgeten och coronastödet ska skyddas från missbruk, inklusive när det gäller grundläggande värderingar och rättsstatsprinciper.

På inkomstsidan föreslås en rad nya EU-intäkter, i form av bland annat en plastskatt och en omsättningsavgift för nätjättar. Än så länge rör det sig dock bara om förslag. Eftersom många länder är starkt kritiska är det högst osäkert om något av dem blir verklighet.

Intäkten från tullavgifter ändras samtidigt så att medlemsländerna får behålla 25 procent av de avgifter som tas ut, i stället för 20 procent.

Fem länder ges rabatter på sina medlemsavgifter: Tyskland får 3 671 miljoner euro om året, Nederländerna får 1 921, Sverige 1 069, Österrike 565 och Danmark 377 miljoner.

Källa: Europeiska rådet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!