I USA har Gamestop-aktien hamnat i fokus sedan det visat sig att stora horder, till synes bestående av aktivistiska småsparare, gått samman för att driva kursen. Syftet har varit att tvinga andra spekulanter på knä och samtidigt tjäna pengar, åtminstone för vissa av dem.
– Går man ihop samfällt i stora grupper kan man driva kursutvecklingen, säger Jan Leopoldson, finansmarknadsåklagare på Ekobrottsmyndigheten.
Han säger sig veta att liknande grupperingar finns i Sverige.
– Det finns rapporter på chattgrupper, till exempel på Facebook. Det kan vara upp till 50 000 personer i slutna grupper. Det kan vara grupper som är inriktade på en aktie. Och det kan handla om en enskild person som tar kommandot och säger till sina följare: "Den här aktien är inte riktigt kurssatt". Följarna uppmanas att "få upp aktien så att kursen blir rättvis", beskriver Leopoldson.
Inte på den nivån
Jonas Nyberg, finansinspektör på Finansinspektionen, fyller i:
– Den här liknar beteenden som vi sett på Stockholmsbörsen. Men vi har aldrig haft något på den här nivån, inte alls i den här skalan, säger han.
Optionshandeln, där man bland annat handlar med underliggande papper och lånar ut aktier, blankning, är så mycket större i USA än i Sverige, och kan ge "sjuka effekter", enligt Jonas Nyberg.
Gustav Liljekvist, chef över handelsövervakning på Stockholmsbörsen, berättar att börsen varje år skickar runt 100 ärenden om olika typer av misstänkt marknadsmanipulation och insiderhandel till Finansinspektionen.
– I en del fall använder man sig av sociala medier för att sprida en viss typ av information. Det vi har sett i USA, och det är väl fullt möjligt att något sådant skulle kunna hända här, men vi har ett rigoröst övervakningsprogram och flera åtgärder för att begränsa den typen av förfaranden, säger Liljekvist.
Olagligt eller ej?
På frågan om det är olagligt eller inte svarar Leopoldson:
– Om syftet är att påverka kursen och att man sprider just sådan information så kan det absolut vara brottsligt.
Men helt glasklart är det inte.
– Det är inte säkert att det här är olagligt, säger Jonas Nyberg, finansinspektör på Finansinspektionen (FI).
Han tar ett exempel: Om du och 100 kompisar bestämmer er för att tillsammans köpa en aktie så är det inte olagligt. Men om någon eller några lurar de andra att agera på någon form av falsk information, då är det förbjudet.
Leopoldson konstaterar att metoderna förfinas hela tiden, och att aktörerna blir modigare, likt det aktuella fallet med Gamestop där professionella storspelare utmanas.
– Det finns exempel på där man även lockar fram professionella aktörer för att få dem att agera, säger Leopoldson.
Två risker
Han jämför med några tidigare fall av kursmanipulation i Sverige som gått till åtal, bland annat fallet med två läkarstudenter som genom mer eller mindre påhittade analyser och rekommendationer drev kursen och sedan gjorde affärer på det.
– I grund och botten är det samma förfarande. Skillnaden här är att man går ihop i en större mängd personer, mer systematiskt, säger han.
Leopoldson ser flera faror med utvecklingen, bland annat att många småsparare riskerar förlora pengar om de köper aktier till för höga priser, som sedan faller brant.
– Men tilltron till aktiemarknaden får sig också en knäck.
De tydliga förlorarna i det aktuella fallet med Gamestop är de så kallade blankarna, som lånat ut aktien, som tvingas köpa tillbaka aktierna till en allt högre kurs. Och de småsparare som kommer in på slutet brukar också bli förlorarna.
– Och det är som med alla luftslott och pyramider, man vet inte när det tar stopp, säger Jonas Nyberg på FI.