Trots ökad produktion – utmaningar för mjölkbönder

Landets mjölkbönder blir allt färre. För dem som blir kvar väntar fortsatta utmaningar. En tänkbar lösning är alternativa inkomstkällor, enligt lantbrukare som TT har talat med.

Lantbrukaren Elin Rydström driver eko-lantbruk utanför Stockholm.

Lantbrukaren Elin Rydström driver eko-lantbruk utanför Stockholm.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2021-02-22 05:33

Elin Rydström är uppvuxen på Lovö prästgård och tog själv över familjeverksamheten 2017. Under det senaste decenniet har hon sett hur antalet mjölkproducenter halverats runtom i landet, till att nu vara totalt omkring 3 000.

– Stockholms län har en liten mjölkproduktion, men minskar också snabbast. Det som hotar många kollegor är infrastrukturutbyggnaden, där man till slut bara har en liten plätt kvar, säger hon och fortsätter:

– För mig handlar det inte bara om mjölkproduktion. Jag ser också skötsel av ett helt landskap och den naturtyp som lämpar sig för beten. Mjölkkorna är en förutsättning för den biologiska mångfalden och överlevnaden av byar.

Prisfall ett slag

Hennes bild delas av Susanna Karlsson som driver lantbruk utanför Valdemarsvik i Östergötland. Utbildad dansare och showartist återvände hon till familjegården för ett par år sedan. För många är hon nu känd från tv-serien Bonde söker fru, där hon deltog 2018.

– Det är lite av ett mjölkbälte här i Östergötland, men när priset gick ned 2015–16 var det många lantbruk i vår storlek som försvann. Det var också många som kanske inte hade en generation som kom efter och ville satsa, säger hon.

Susanna Karlsson säger att mjölkproduktionen på gården ökade under förra året, men att det finns andra viktigare faktorer än bara produktionstakten.

– Det är klart att man jobbar med ett mål att öka mjölkmängden, men mitt största driv är att korna mår bra. Jag ser hellre att de är lite tjocka än urholkade för att de mjölkas 50 kilo om dagen. Det är kanske inte så bra för vår ekonomi, men man har olika synsätt.

Andra alternativ

Båda två är eniga om att för att överleva i framtiden handlar det för mindre aktörer om att hitta andra inkomstalternativ.

– Under ett normalår tar vi emot 6 000 skolelever för att lära dem om lantbruk och var maten kommer ifrån. Sedan producerar vi inte bara mjölk, utan odlar grönsaker och säljer mjöl och sådana saker. Vi försöker ha flera ben att stå på, vilket har gjort att vi överlevt de tuffare åren, säger Elin Rydström.

– Jag tror att vår generation är mer att man kollar efter andra sätt att utnyttja gården på, det kan vara att bygga stugor. Jag har varit sugen på att köpa kameler, men det kanske inte ger jättemycket pengar. Det skulle också vara jättekul att starta eget mejeri, det gäller att vara påhittig, säger Susanna Karlsson.

Mjölkbonden Susanna Karlsson från Valdemarsvik i samband med att hon deltog i tv-serien Bonde söker fru. Arkivbild.
Mjölkbonden Susanna Karlsson från Valdemarsvik i samband med att hon deltog i tv-serien Bonde söker fru. Arkivbild.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!