Innan coronapandemin tog över strålkastarljuset var handelskonflikten mellan USA och Kina det stora orosmolnet på den makroekonomiska himlen. Den oron består när amerikanerna nu går till val, enligt Stefan Westerberg.
— Sverige är ett väldigt exportberoende land och vi har breda ekonomiska relationer med USA. Vi är mycket beroende av den handelspolitik som drivs från Vita huset, säger Stefan Westerberg.
Rusande tullar
President Donald Trump har under sina fyra år som president fört en tydlig handelspolitik : protektionism blandad med stor osäkerhet, eftersom presidenten kan “ändra vad han tycker från en dag till en annan”, enligt Westerberg.
Under mandatperioden har presidenten infört omfattande tullar på mängder av varor från olika länder, bland annat för varor från Europa men främst från Kina.
— USA har ökat sina importtullar mot Kina från fyra procent till cirka 20 procent. Avsikten var att öka konkurrenskraften för amerikanska bolag, säger Stefan Westerberg.
Sverige har påverkats både direkt och indirekt av tullarna: dels för att många svenska företag exporterar till USA och för att svenska och europeiska producenter påverkas starkt av globala värdekedjor, exempelvis underleverantörer, fordonsindustrin och elektronikföretag.
— Med höga handelshinder får många svenska företag se över - och ibland tänka om - var de ska producera för olika marknader eftersom handeln inte är fri. Det slår i sin tur mot den svenska ekonomin, säger Westerberg. Han fortsätter:
— Om Trump vinner valet är det sannolikt fortsatt hur det kommer att se ut, som det har gjort de senaste fyra åren.
"Frihandelsvänlig"
Om det däremot blir demokraten Joe Biden som kan utropa sig vinnare av valet kan det bli nya bud från Vita huset.
— Biden är mer frihandelsvänlig, vilket skulle gynna svenska företag och den svenska exporten. Han har även en annan förutsägbarhet än Trump. Det kan vara viktigt för näringslivet från ett investeringsperspektiv och för var företagen väljer att etablera sin produktion, säger Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, Institutet för Näringslivsforskning.
Biden har även han en kritisk syn på Kinas handelspolitik. Men det är rimligt att tro att han skulle hantera konflikten på ett mer “civiliserat sätt”, enligt Calmfors.
Skattehöjningar
Samtidigt påverkas Sveriges ekonomi - och resten av världen - mycket av hur det går för den amerikanska ekonomin generellt.
— Biden kommer sannolikt att satsa mer på infrastruktur och investera mer i den gröna omställningen, vilket gynnar flera svenska bolag och därmed svenska arbetstillfällen, säger Calmfors.
— Men å andra sidan har han också talat om att höja skatterna för höginkomsttagare och att höja bolagsskatten. Det kan få negativa effekter för incitamenten att investera och att satsa på riskfyllda innovationer, vilket kan vara negativt för tillväxten.
Tittar man generellt historiskt har börsen stigit mer under mandatperioder med demokratpresidenter än med republikanska. Det kan hänga ihop med att demokrater tenderar att vinna presidentvalen när det ekonomiskt osäkra tider, säger Calmfors.
— Men det är så många olika aspekter som spelar in att det är omöjligt att ha någon bestämd mening om hur nettoutfallet för svensk ekonomi beroende på valresultatet — vi får se hur det blir, säger han.