Kirurgiska munskydd
Ett kirurgiskt munskydd fästs oftast med ögla bakom öronen och är raka och veckade i längdriktningen.
De används som ett hinder för partiklar (aerosoler) som finns i utandningsluften hos den som använder det. Om det används på rätt sätt kan det vara effektivt om man själv är sjuk och vill undvika att smitta andra, men det skyddar inte den som bär det mot smitta.
Kirurgiska munskydd skyddar dock den som använder det från synliga droppar och stänk från kroppsvätskor.
Under coronapandemin har många som jobbar inom äldrevården använt kirurgiska munskydd, men de kan också köpas av privatpersoner. Läkemedelsverket är kontrollmyndigheten för medicintekniska produkter, som är till för att skydda patienten.
– För att patienten ska vara skyddad är det viktigt att vården eller vårdgivaren har information om vilket skydd som munskyddet ger, för att sedan ta ställning till vem som ska använda munskyddet, när och var det ska användas. Annars kan det bli en falsk trygghet där man tror att man är säker mot smitta, säger Ewa Lena Hartman, gruppchef för medicinteknik vid Läkemedelsverket.
Hemmagjorda munskydd
På många håll i världen syns bilder av folk som bär hemmagjorda munskydd av tyg. Den amerikanska hälsomyndigheten, CDC, har tidigare rekommenderat användandet av dessa i USA för att sakta ner spridandet av coronaviruset och ger tips på hur de kan tillverkas. Bland annat av en t-shirt eller scarf.
Enligt instruktionerna ska masken tvättas kontinuerligt, men det är osäkert hur pass bra dessa verkligen är. De hemmagjorda munskydden skyddar normalt inte mot smitta, men kan till viss del hindra de som redan är sjuka att föra smittan vidare.
– Det är den avsedda användningen av ett munskydd som styr vilken typ som är lämpligt att använda. Syr man ett eget munskydd måste man själv veta vad syftet är och hur mycket respektive lite det skyddar mot smitta, säger Ewa Lena Hartman.
TT: Är det bättre att bära dessa munskydd än ingen alls?
– Det beror helt på syftet, men allt som säljs i Sverige bör vara CE-märkt, säger Ewa Lena Hartman.
Andningsskydd
Det finns många typer av andningsskydd, men de flesta är utformade för att sluta tätt mot ansiktet, oftast är de kupade. Det finns också en utandningsventil och dubbla band som ska sitta runt huvudet.
Andningsskydden räknas som personlig skyddsutrustning och kan delas in i två olika grupper: Filterskydd och andningsapparater.
Ett filtrerande andningsskydd tar luft från omgivningen, men filtrerar bort och hindrar partiklar, till exempel virus, från att nå andningsorganen. De kan ha skyddsklass FFP2 eller FFP3 och skyddar till 95 respektive 98 procent.
– De används till olika saker och beror på vilken arbetsuppgift du ska genomföra. När det gäller arbetsmoment där aerosoler, mycket små vätskedroppar, kan bildas måste vårdpersonal använda andningsskydd för att skyddas mot coronaviruset enligt oss på Arbetsmiljöverket, säger Torben Vincentsen, enhetschef på myndigheten.
En andningsapparat förses istället med ren luft, till exempel tryckluft.
Ansiktsskydd
Det finns flera typer av ansiktsskydd, men under coronapandemin är det framförallt visiren som har blivit förknippade med skyddsutrustning som används inom sjukvården.
Skyddsvisiret är tänkt att skydda användaren från stänk och partiklar och förhindra smittspridning. Visiret användas också i kombination med munskydd eller andningsskydd.