När USA och andra länder lanserar stora ekonomiska stödpaket samtidigt som vaccineringen börjat och tillväxten väntas ta fart, börjar investerare kalibrera risken för överhettning i ekonomin. Resultatet har blivit att långa räntor stiger – och börsen går ner.
– Det är stora portföljer där ute som ska skruvas till och anpassas till en värld med stigande räntor och kanske lite mer inflationsrisker. Det är många som står i kö och ska göra samma sak och då får vi den här typen av effekter, säger Robert Bergqvist.
Men Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, tror inte att inflationen kommer stiga i första taget.
– Jag är inte jätteorolig för inflation i Europa, det är är tillfälligt. Det säger amerikanska centralbanken också, att det kommer ta lång tid innan detta sprider sig till arbetsmarknaden och vi får se en löneinflation.
Sett till helheten ligger den amerikanska börsen på en historisk toppnotering. Enligt S&P 500, ett amerikanskt börsindex som räknar 500 av största bolagen, har effekterna av pandemin tagits igen och skjutit en bra bit över. Som en historisk jämförelse låg indexet på cirka 1500 innan finanskrisen 2008, men handlas idag på runt 3800.
Faller på goda nyheter
Trots toppnoteringar både på amerikanska S&P 500 och Stockholmsbörsen är förväntningarna att ekonomin ska få fortsatt tillväxt. Det är just de förväntningarna som skapar turbulensen.
– I praktiken kan man säga att det är positiva nyheter som bidrar till den här börsoron. Det vi ser nu är förhoppningar om att återhämtningen och tillväxten skulle kunna gå snabbare än väntat vilket leder till att inflationen går upp och räntorna stiger, säger Robert Bergqvist.
Han påpekar att de stigande räntorna är del i en normaliseringsprocess, men att marknaden ofta reagerar snabbare än centralbankerna skulle önska.
– Vi ska lämna den här pandemikrisen bakom oss och det är hastigheten som skapar nervositet på börsen, inte riktningen.
Centralbankerna har olika syn på räntan
Den amerikanska centralbanken Federal Reserve har sagt att den kommer att godta höjda räntor om det beror på en stärkt konjunktur, enligt Annika Winsth.
– Europeiska centralbanken däremot kommer att vidta åtgärder för att trycka ner räntan, om det skulle behövas. I Europa har vi högt skuldsatta länder som Italien som inte klarar så mycket högre räntor.
En överhettad ekonomi leder ofta till högre inflation som i sin tur driver upp de långa räntorna.Teknikbranschen har pekats ut som särskilt räntekänslig och det var också den sektorn som föll mest på amerikanska börsen. Stockholmsbörsen föll 2 procent vid öppning men återhämtade sig sedan till minus 0,5 procent vid lunchtid.