Pandemin har på ett år lyft priserna på villor med omkring 25 procent runt om i landet, visar SBAB:s och Boolis prisindex.

– Det är klart att det är anmärkningsvärt och det är helt klart en pandemieffekt. Det har varit otroligt stor efterfrågan på villor och större bostadsyta samtidigt som det har varit ett historiskt lågt utbud. Då är det klart att det blir en stor prisuppgång, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije.

Extrema stimulanspaket

Han ser inte de historiskt sett relativt låga boräntorna som pådrivande till utvecklingen, då de är kvar på ungefär samma nivå som före pandemin. Fast Riksbankens extrema krispolitik, med nollränta och stödköp för 700 miljarder kronor, har dock spelat en viss roll, enligt Boije.

– Hade de inte gjort de här åtgärderna hade förmodligen räntorna varit högre. Låga räntor underhåller höga priser, säger Boije.

Riksbankschefen Stefan Ingves och resten av riksbanksdirektion kommer i morgon förmiddag att frågas ut av riksdagens finansutskott om de penningpolitiska besluten under pandemin.

Beredd på på prisjustering nedåt

Enligt Boije går det inte att utesluta en rekyl nedåt för priserna, om och i så fall när pandemin ebbar ut. Men han ser inte någon bubbla i marknaden och tror inte på någon priskrasch – som i samband med bankkrisen på 1990-talet. De fundamentala faktorerna som styr bostadsprisutvecklingen finns kvar.

– Jag tror inte på något dramatisk fall, men jag tror att man ska vara beredd på att det kan bli en rejäl prisjustering nedåt, säger han.

– Låt oss säga att det kan gå ned ganska fort med 10 procent. Det var vad som hände hösten 2017 på hela bostadsmarknaden och det blev ju ingen dramatik av det, tillägger han.

Prisnedgången 2017 följde på en period av ökat bostadsbyggande och sedan Finansinspektionen infört amorteringskrav på bolån.