Wall Street vill se storseger i USA-valet

I början av 2020, före covid-19-pandemin, var den sittande presidenten Donald Trump marknadens favorit.

Konjunkturen pekade uppåt. Arbetslösheten i USA var nere på den lägsta nivån på 50 år. Och både Dow Jones industrindex och Nasdaq var uppe på historiska rekordnivåer.

Sänkte bolagsskatten

Trump kunde i det läget lyfta fram 2017 års skattesänkningsreform – där bolagsskatten drogs ned från 35 till 21 procent – och rader av avregleringar. Han har under mandatperioden gett rejält med klirr i kassan för många investerare, medan Biden av många beskrivs som en skattehöjare.

Med lite drygt två veckor kvar till valet har dock vindarna börjat vända. Allt fler strateger och analytiker på amerikanska storbanker samt fondförvaltare säljer nu in ett nytt drömscenario till sina kunder, med "en blå våg" inom politiken – Demokratiska partiet beskrivs som blått i USA. Detta antas sedan följas av en våg av offentliga satsningar och stimulanser med grön och digital inriktning.

Följer man pengarna har många investerare redan satsat på detta utfall. Sol- och vindkraftsbolaget Nextera petade i förra veckan oljejätten Exxon Mobil från positionen som energisektorns högst värderade bolag.

I Europa drar det i samma riktning. Den danska vindturbintillverkaren Vestas aktie har lyft 62 procent sedan årsskiftet och den tyska konkurrenten Siemens Gamesa är samtidigt upp med 59 procent, noterar tidningen Financial Times i en färsk artikel på temat.

– Det verkar nu som att man är på väg att svänga om och rikta fokus mot möjligheterna till en mer expansiv finanspolitik med Biden, särskilt om han får kontroll över båda kamrarna i kongressen, säger SEB-ekonomen Elisabet Kopelman till TT.

"Det värsta utfallet"

Hon har på banken bland annat ansvaret för analysen av utvecklingen i USA.

En viktig faktor är att marknaden värderar ett tydligt valresultat högt i det inflammerade politiska klimat som råder i USA.

– Det värsta utfallet är om det blir en utdragen väntan på valresultatet som omges av juridiska protester och i värsta fall åtföljs av oro och våldsamheter, säger Kopelman.

När valresultatet 2000 fastnade i domstolar under en månads tid föll S&P 500-index med 4 procent. Det slutade med en i vissa kretsar fortfarande omtvistad valseger för George W Bush.

Börsen föll initialt även i samband med valet 2016. Även det presidentvalet omgärdades av en viss tvekan kring vem som faktiskt hade vunnit. Hillary Clinton fick totalt sett betydligt fler röster och marginalen var knapp i delstater som Pennsylvania och Wisconsin, som till slut avgjorde utgången och gav segern till Trump.

Pandemin ritade om kartan

Det är flera faktorer i coronakrisen som har bidragit till att vända opinionsvindarna mot Trump inför valdagen, enligt Kopelman.

– Ekonomin var hans styrkekort och därför trodde vi i början av året att Trump skulle ha goda möjligheter att sitta kvar, givet hur starkt ekonomin hade utvecklats, säger hon.

Men så kom covid-19-pandemin, som ritade om den politiska kartan.

Det handlar framför allt om coronans effekter på ekonomin, men också på att väljarna inte har förtroende för honom på grund av hans skiftande kommunikation i frågan, säger Kopelman.

– Han har fått väldigt mycket kritik för sin hantering av pandemin och att han inte har varit den samlande kraft man behöver i en kris, tillägger hon.