Energibehovet kan öka från dagens 140 terawattimmar (TWh) per år till så mycket som 330 TWh om drygt 20 år enligt branschorganisationens beräkningar, vilket SVT Nyheter först rapporterade om.
Det motsvarar ungefär 35 stora kärnkraftsreaktorer eller 10 000 vindkraftverk, enligt SVT.
Under förra året producerades omkring 170 TWh el i Sverige, vilket innebär att det krävs nära en fördubbling av produktionen för att möta behovet. En väsentlig del av det ökade elbehovet kommer från två stora projekt i Norrland för att framställa fossilfritt stål.
Industrins elektrifiering kommer dessutom att leda till en omfördelning av elbehovet, där norr och söder väntas ha ungefär samma behov år 2045.
– Det är 22 år kvar till 2045. Vi behöver sluta prata om vad som ska byggas och börja prata om när och var den här produktionen som vi behöver ska byggas, och även de elnät som vi behöver för omställningen, säger Åsa Pettersson.
Kompetensbrist
För att klara utmaningen krävs investeringar i nya anläggningar, men också i det befintliga systemet då många kraftverk når sin tekniska livslängd under perioden. Kostnaden enbart för att bygga ut elnäten i den utsträckning som behövs till 2045 väntas landa på 1 000 miljarder kronor, enligt Energiföretagens beräkningar.
Branschorganisationen efterlyser nu en bred politisk överenskommelse och kortare och mer effektiva tillståndsprocesser för att få till ökad elproduktion.
Ytterligare en utmaning är att det råder brist på rätt kompetens.
– Vi behöver bli många fler som jobbar med de här frågorna. Både i branschen, men också på myndigheter och länsstyrelser. Energibranschen behöver bli branschen som alla vill jobba i i framtiden, säger Åsa Pettersson.
Krävs acceptans
Dessutom krävs det en större acceptans i samhället för att det ska kunna byggas nya kraftverk, menar hon.
– Vi behöver omfamna den här elektrifieringen och utbyggnaden. De som vill ha arbetstillfällena kopplade till en batterifabrik till exempel behöver också vilja ha de elnät som behövs för det, och den produktion som behövs. Vi behöver se det som ett paket, säger hon och tillägger:
– Här kan frågor som ersättning och incitament bli viktiga vad gäller vindkraftutbyggnad.
TT: Vad tror du om chanserna för att lyckas?
– Vi efterfrågar långsiktighet och stabila spelregler för investeringar från politiken. Får vi det så kan vi absolut lyckas, säger Åsa Pettersson.
I december spådde bland andra Energimyndigheten att elbehovet i Sverige kan ha dubblerats redan år 2035. Landbaserad vindkraft bedömdes stå för den största – men inte hela – delen av ny elproduktion.