I januari i fjol kostade norrländsk elektricitet på elbörsen Nordpool 45 öre per kWh. I år, med bara några få dagar kvar av månaden, landar snittpriset för januari på runt 30 öre kWh.
Med regeringens föreslagna elrabatt på 2 000 kronor för den som förbrukar 2 000 kWh under en månad hamnar den totala januariräkningen för en norrlänning på 675 kronor, inklusive nätavgift, elskatt (reducerad för hushåll boende i norr) och moms. Eftersom bara nätavgiften inklusive elskatten (enligt en schablonberäkning), som båda är oberoende av elpriset, kostar cirka 2 000 kronor för storförbrukaren kan man konstatera att själva elpriset blir kraftigt negativt, omkring minus 50 öre, när statens tillfälliga subvention räknas med.
I januari i fjol betalade samma hushåll drygt 3 000 kronor totalt för elen.
Dåligt utformat
Bakgrunden till rabatten var de skyhöga decemberpriserna som först fick oppositionen, sedan regeringen att reagera. Men systemet för subventionen är olyckligt utformat, det tar inte hänsyn till priset, enligt Christian Holtz, analytiker på energikonsultbyrån Merlin&Metis, som anar att det sticker i ögonen för många.
– Det är viktigare och viktigare för elsystemet med en efterfrågeflexibilitet när systemet är ansträngt. Ur det perspektivet är det olyckligt förstås att man helt och hållet tar bort prissignalerna, och i en del fall att användare till och med får betalt för att använda el, säger han.
Björn Björnson, elprisanalytiker på elhandelsbolaget Godel, är inne på samma spår. Beräkningarna visar att ju mer el en konsument förbrukar, desto billigare blir elektriciteten per kWh.
Billigare för alla
Å andra sidan har han viss förståelse för att effekterna blir så här underliga när det är tvunget att gå snabbt, att återbetalningen till hushållen bör komma nu inom de närmaste månaderna och inte långt senare.
Om regeringens elrabatt för norrlänningarna närmast ter sig absurd, kan den vara mer befogad i södra Sverige, i elområde 3 och 4, även om de skyhöga decemberpriserna sjunkit tillbaka och nu även ger storförbrukande sörlänningar en billigare räkning än vid samma tid i fjol.
I januari i fjol landade den totala elfakturan för en skåning som förbrukar 2 000 kWh, och som hade rörligt elpris, på 3 375 kronor. Då låg priset för elen på 50 öre kWh. Nu ser snittpriset ut att landa runt 110 öre vilket ger en januarinota på 4 875 kronor. Dra bort elrabatten på 2 000 kronor och vips hamnar totalkostnaden på 2 875 kronor, alltså 500 kronor lägre än i fjol.
Drog vinstlott
Och för de sörlänningar som hann teckna fastprisavtal före förra sommaren på runt 70-80 öre kWh, som gick att få då enligt statistik från Energimarknadsinspektionen, ser ut att kunna få negativa priser på själva elen även här, med statsrabatten inräknad.
– De som tecknade fastprisavtal har dragit vinstlotten, säger Björn Björnson som dock betonar att det gällde då. Nu ligger fastprisavtalen betydligt högre, runt ett par kronor per kWh, och speglar en risk för fortsatt höga priser.
Resten av vintern ser inte ut att bli lika blodig, som prognoserna pekade på för en månad sedan, enligt prissättningen på framtida elkontrakt. En utebliven, befarad vargavinter, mer nederbörd och vind samt lägre elpriser på kontinenten har fått de värsta elpristopparna i söder att klinga av.
Februaripriset lär landa i nivå med januari, för att sedan vända ner i mars, enligt Björn Björnson.
Fast en eskalerad Ukrainakonflikt kan få de spådomarna på skam. Då riskerar gaspriset att skena igen och därmed elpriserna i hela Europa, inklusive Norden.