Svårt och dyrt att binda elpriset

I södra Sverige kan elen bli dubbelt så dyr i vinter. Och för den som vill ha el till fastpris är det både betydligt dyrare och svårare än förra året att få ett avtal.

I år är det både betydligt dyrare och svårare att binda elpriset. Arkivbild.

I år är det både betydligt dyrare och svårare att binda elpriset. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Elpris2022-08-08 05:48

Elmarknaden förutspår en mycket dyr vinter för boende i södra Sverige. Och på grund av de volatila priserna och osäkerheten på elmarknaden är det nu färre bolag som erbjuder el till fastpris.

Färre fasta avtal

Enligt Energimarknadsinspektionen (EI) hade villaägare i södra Sverige 270 fasta avtal att välja mellan i juni månad 2021. I juni i år hade antalet erbjudanden minskat till 93.

En minskning på drygt 65 procent.

– Förmodligen är det så att risken i att erbjuda fastprisavtal är högre i område 4 och det är därför flera av handlarna som är aktiva där inte erbjuder det, säger Jerker Sidén, analytiker på EI.

Antalet fastprisavtal har även minskat drastiskt i hela Sverige – i juni i år hade hushållen i genomsnitt 54 procent färre fastprisavtal att välja mellan, jämfört med juni 2021.

Dyrare avtal

Elnätsbolaget Eon är ett av alla bolag som minskat antalet tillgängliga avtal. Fastprisavtal som sträcker sig längre än ett år erbjuds inte längre – läget på marknaden är helt enkelt för osäkert, säger Emma Tronarp Trawén, elhandelsavsvarig på Eon.

– Om vi bedömer att vi inte kan prissäkra oss själva på marknaden så klarar vi inte heller att erbjuda det till våra kunder.

– Ju längre avtal desto osäkrare och mer svårbedömt blir det. När vi då ska prissätta upplever vi att det blir väldigt svårt att avgöra vad som är rätt pris till kunden, fortsätter hon.

Tills vidare erbjuds fastprisavtal som sträcker sig i ett år, men även det alternativet kan tas bort om läget blir svårare. Prisökningen för de bundna avtalen har också ökat avsevärt, säger Tronarp Trawén.

– Elpriserna och riskerna har ökat, det är mer svårbedömt, och då behöver vi, som alla bolag, ta höjd för de risker vi ser framåt.

Ändrade spelregler

Det finns en gigantisk osäkerhet på elmarknaden, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen, och många bolag som tills nu erbjudit fastprisavtal har "råkat illa ut".

– Förut pratade man om prisskillnader mellan olika timmar som kunde vara 20–30 öre. Nu pratar vi istället om kronor.

– Vi är i en helt annan värld, en annan kontext vad gäller att förutsäga riskerna på marknaden, fortsätter han.

Under det senaste året har elbolagen lärt sig att det är väldigt riskabelt att erbjuda fastprisavtal, säger Thorstensson, och det är därför färre erbjuder det.

Se över elanvändningen

Att välja mellan fast och rörligt elpris är lite som att att välja bolåneränta, säger Thorstensson.

– Om man har fast avtal så har man sålt risken till någon annan, som då tar betalt för den.

Det viktigaste är att utgå från sig själv och sin egen ekonomi när man väljer avtal, säger Jerker Sidén.

– Om man inte vill riskera att få de här pristopparna eller inte har möjlighet att påverka sin förbrukning de månaderna när topparna kan komma kanske det kan vara rätt att ta ett fastprisavtal, även om det är dyrt.

Oavsett vilket avtal man väljer är det viktigaste att se över sin elkonsumtion. I synnerhet om man värmer upp huset med el, då uppvärmningen står för den största delen av elräkningen.

Allra värst drabbas de 261 000 svenska hushåll som enligt Energimyndigheten värmer upp huset med direktverkande el.

– Prisskillnaderna är så pass stora och prisnivån är så pass hög att man i varje läge bör fundera över sin elanvändning, säger Thorstensson.

Fakta: Elslukare och eluppvärmning

Av Sveriges 2 miljoner småhus värms drygt 600 000 upp med hjälp av el. 261 000 av dessa hushåll värms upp med direktverkande el och 350 000 har vattenburen el.

Vattenburen el innebär att man har ett vattenburet system som värms upp av el genom exempelvis en luftvärmepump eller elpanna.

Utifrån denna statistik från Energimyndigheten framgår dock inte hur många av dessa hushåll som kompletterar eluppvärmningen på annat sätt, exempelvis genom en braskamin.

Ett vanligt, genomsnittligt villahushåll med eluppvärmning förbrukar 20 000 kWh per år. Av det går hälften till uppvärmning. Varmvatten och hushållsel delar på den andra halvan av elförbrukningen.

Det är genom att effektivisera uppvärmningen och att spara på varmvattnet som ett hushåll avsevärt kan dra ner på elkostnaderna.

Källa: Vattenfall och Energimyndigheten.


Fakta: Elavtal och bindningspriser

Drygt 55 procent av de svenska hushållen hade i juni i år ett elavtal med rörligt elpris. I Södra Sverige, elområde 4, var andelen större, drygt 65 procent. I norra Sverige, elområde 1, var andelen mindre, knappt 45 procent.

Knappt 10 procent av hushållen i Sverige hade i juni ett avtal med bundet elpris i ett år. Knappt 13 procent hade ett fastprisavtal som sträcker sig över en treårsperiod.

Nästan 26 procent av hushållen i norra Sverige hade avtal med avtalslängd på tre år. I södra Sverige hade drygt 7 procent treårsavtal i juni i år. Lika stor andel hade avtal som gäller under ett år.

Det genomsnittliga fastpris som villaägare i elområde 4 kunde binda i ett år under juli var 431,85 öre per kWh. Om samma hushåll hade bundit priset i juni hade fastpriset i genomsnitt hamnat på 276,21 öre per kWh.

Juli 2021 kunde samma hushåll i södra Sverige binda elpriset i ett år till i genomsnitt 98,81 öre per kWh.

Källa: Energimarknadsinspektionen, SCB.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!