Tankarna på att bygga ett nytt kärnkraftverk i skånska Kävlinge är inte helt nya, men med den nya regeringens tydliga fokus på kärnkraft tar de ett steg framåt.

– Det är positiva signaler som kommer från den nya regeringen, säger Åsa Carlson, vd för Barsebäck Kraft, ett dotterbolag till Uniper.

Exakt hur stor kärnkraftsanläggning som Uniper vill bygga kan vd:n Åsa Carlson inte svara på i dag. Det kan handla om ett fullskaligt kärnkraftverk eller så kallade små modulära reaktorer (SMR), det vill säga en mindre fabrikstillverkad reaktor.

Kärnkraft som bas

Just nu pågår nedmonteringen av Barsebäcks båda reaktorer. Den ena stängdes 1999, den andra 2005. Rivningen och återställandet av marken väntas inte vara klar förrän tidigast 2030.

Men redan innan dess vill Uniper bygga en energipark, där de vill utveckla och forska om fossilfria och koldioxidneutrala energilösningar. Det kan handla om sol- och vindkraft, vätgasproduktion och kärnkraft, där kärnkraften ska stå för den planerbara basen.

Ett fullskaligt kärnkraftverk beräknas kosta runt 50 miljarder kronor, men kalkylerna har visat sig svåra att hålla. Ett färskt exempel är det nya kärnkraftverket Olkiluoto i Finland, som blivit nästan fyra gånger så dyrt som beräknat. Prislappen är nu uppe i 11 miljarder euro (120 miljarder kronor). Dessutom är driften kraftigt försenad, verket skulle ha varit igång 2009, men testkörs fortfarande.

Långsiktig spelplan

För Barsebäcks del har planerna inte kommit så långt att det finns en prislapp eller att man har börjat titta på finansiering. Men Åsa Carlson välkomnar regeringens besked om att införa statliga kreditgarantier på 400 miljarder kronor för investeringar i ny kärnkraft.

Hon efterlyser också breda överenskommelser om kärnkraften. Saknas långsiktiga spelregler vågar ingen satsa, menar hon. Även statliga Vattenfall har efterlyst blocköverskridande överenskommelser om energipolitiken, som garanterar förutsättningarna för tiotals år framöver.