En simulation gjord av forskningsinstitutet Energiforsk från tiden före Ukrainakriget visade att Ringhals 1 och 2 – som stängdes ned 2019-2020 – skulle kunna ha tryckt ned elpriset med 30-45 procent om de fortfarande varit i drift.

En ny stor havsbaserad vindkraftpark i södra Sverige skulle enligt samma beräkningsmodell ha kunnat ge upp till 50 procent lägre pris.

– Mer produktion gör att vi blir mer frikopplade från kontinenten. Det har att göra med att exportkablarna blir fulla, säger Markus Wråke, vd på Energiforsk, som ägs gemensamt av Svenska kraftnät och energibranschen.

– Så länge vi kan exportera till Tyskland har vi samma pris som dem. Men om kablarna är fulla börjar priserna falla i Sverige, tillägger han.

Dra ned på konsumtion

Wråke beklagar att debatten inför valet mest handlar om det ska byggas mer kärnkraft eller mer vindkraft. På kort sikt går det nämligen inte att bygga bort elpriset, enligt Wråke. Det handlar snarare om ett akut behov att dra ned på konsumtionen och effektivisera så mycket det går.

Fast på längre sikt är hans slutsats tydlig:

– Vi behöver allt vi kan bygga.

På lite sikt krävs förutom en utbyggd produktion även en stor omställning, bland annat för att få ned beroendet av fossil energi från Ryssland i Europa, enligt Wråke.

– Det kan ta flera år innan priserna går ned, säger Wråke, när han tittar i kristallkulan.

Som många energiforskare räknar han grovt med en fördubbling av elanvändningen de kommande 20 åren – inte minst då den nya vätgastekniken höjer elförbrukningen radikalt.

Massiv utbyggnad

Trots att Sverige redan exporterar mest el i Europa ser professor Lennart Söder på Kungliga tekniska högskolan (KTH) också en massiv utbyggnad av förnybar elproduktion och vätgasanläggningar framför sig. Precis som Wråke ser han ovanpå detta också ett behov av investeringar i effektivitet och flexibilitet i elsystemet – som gör att man laddar elbilar, fyller vätgaslager och värmer upp hus när det finns gott om el.

När det gäller de fyra kärnkraftsreaktorer som har stängts ned efter skärpta krav på oberoende härdkylning efter Fukushimakatastrofen påminner Söder om att de besluten var kommersiella, inte politiska.

"De bedömde kostnaderna för nödvändiga investeringar som högre än möjlig intäkt", skriver han i ett mejl till TT.

Flaskhalsarna i elsystemet – som skapar stora prisskillnader mellan olika elområden i Sverige och mellan Sverige och kontinenten – skulle kunna hanteras på ett annat sätt, enligt Söder. Exempelvis skulle man kunna göra som i Tyskland och Finland och bara ha ett elområde i Sverige.

Fast då skulle nätägare som Svenska kraftnät tvingas till omfattande så kallad mothandel i systemet, vilket skulle kunna leda till höjda elnätstariffer, enligt Söder.

Obalanser och tröghet

Elmarknadskonsulten Christian Holtz på Merlin & Metis pekar också ut Rysslands Ukrainakrig och energipolitik som huvudorsak till de extrema elpriserna i år.

"På kontinenten är gaskraft väldigt viktigt för elpriset och de kontinentala elpriserna i sin tur har en stor inverkan på elpriset i södra Sverige genom omfattande överföringsförbindelser", skriver han i ett mejl till TT.

Till det kommer obalanser och tröghet i det svenska elsystemet, som bland annat hänger ihop med nedstängningen av kärnkraftsreaktorer, enligt Holtz.

Han tror att ett stopp för elexporten, som vissa debattörer lyft fram som ett sätt att få ned prisläget, skulle slå tillbaka mot oss även om det på kort sikt kan trycka ned elpriserna.

"På längre sikt tror jag att ett sådant agerande skulle bromsa utbyggnaden av elproduktion i Sverige och därmed skulle den prisdämpande effekten bli kortvarig. Samtidigt ska man också tänka på att Sverige många timmar är beroende av elimport för sin elförsörjning", skriver han.

Går väldigt fort

Liksom Wråke vill han bort från debatten om kärnkraft eller vindkraft. Reformer av elmarknaden är viktigare. När det är klart tycker han att marknaden är bäst på att själv avgöra vad som ska byggas ut.

"Utvecklingen av olika tekniker går just nu väldigt fort och vad som är de mest kostnadseffektiva lösningarna ändras fort", skriver han.

"Jag skulle också gärna se att de pengar som i dag används till stöd för att täcka höga elräkningar i stället skulle användas för att tackla de utmaningar vi i dag ser i elsystemet", tillägger han.