EU har länge funderat över hur man ska agera gentemot det stora stödpaket som president Joe Biden fick igenom i fjol för att få fart på både ekonomin och den gröna omställningen i USA. Oron i Europa är stor över att paketet ska ge europeiska företag sämre möjligheter att konkurrera – eller rentav få dem att emigrera över Atlanten.
EU-kommissionen vill svara med en "grön industriplan" som bland annat innehåller satsningar på handelsavtal och utbildning men också enklare tillståndsregler, mer EU-pengar och större möjligheter till statsstöd.
Det sistnämnda skapar dock nervositet bland många EU-länder. Inte minst befaras att den interna konkurrensen kommer att snedvridas om storländer som Frankrike och Tyskland kan ge mer i statsstöd än vad andra har i årsbudget.
– De här statsstöden måste vara riktade och tidsbegränsade, betonar rådsordförande Charles Michel när han sammanfattar den diskussion om planerna som fördes på EU-ledarnas toppmöte i Bryssel.
Förslag i mars
Att hitta rätt balans är inte enkelt.
– Det är en kompromiss mellan att å ena sidan värna den inre marknadens integritet, att den nu inte riskerar att förstöras på grund av att vi försöker möta de amerikanska insatserna, säger statsminister Ulf Kristersson (M) på en svensk pressträff under natten mot fredagen.
Konkreta förslag från EU-kommissionen väntar under mars månad.
I ett gemensamt uttalande från veckans toppmöte betonas att det är "nödvändigt för EU att förstärka sin långsiktiga konkurrenskraft och produktivitet", men också att statsstödsreglerna måste göras "enklare, snabbare och mer förutsägbara".
Upplåning avskriven?
Samtidigt talas om att en verkligt effektiv EU-politik "kräver rättvis tillgång till finansiella medel" och att "både privata och offentliga investeringar krävs för att minska investeringsgapet".
Det sistnämnda anspelar direkt på den suveränitetsfond som EU-kommissionen ska lägga förslag om i sommar.
Sverige och flera andra länder trycker dock hårt på för att olika stödpengar främst ska tas från redan befintliga EU-stöd och fonder. Ulf Kristersson tycker att det finns gehör för uppfattningen att ny upplåning inte är aktuell.
– Ja, jag skulle säga att det är avskrivet för det är så många länder som med betydande kraft påpekar att det är inte aktuellt över huvud taget, säger statsministern i Bryssel.