Tolv EU-länder har nu fått godkänt av både EU-kommissionen och EU:s ministerråd för sina mångmiljardplaner för att få fart på ekonomierna igen.

Både stora och små summor är nu att vänta: allt från motsvarande tio miljarder svenska kronor i Luxemburg till över 1 900 miljarder till Italien.

– Det här är utmärkta nyheter. Vi har kommit långt i förberedandet av de här planerna. EU-medel kan nu börja flöda för att finansiera välbehövliga reformer och investeringar. Men det här är bara början, säger kommissionens finansansvarige exekutive vice ordförande Valdis Dombrovskis på en presskonferens i Bryssel.

Redan i juli?

Upp till 13 procent av det stöd som de tolv länderna ansökt om kan nu börja betalas ut, enligt planen redan under juli månad.

Coronastödet består av upp till 7 000 miljarder svenska kronor som gemensamt lånas ihop av EU-länderna och därpå även ska betalas tillbaka gemensamt fram till år 2058. Tanken är att storsatsningen, där länderna är tvingade att fokusera på klimatåtgärder och digitaliseringsprojekt, ska ge nödvändigt bränsle för ekonomin.

– Det är väldigt vikt för EU som en helhet. I dag är en historisk dag. Nu är det viktigt att målen också uppfylls, säger Andrej Sircelj, finansminister i Slovenien, som är höstens ordförandeland i ministerråd.

Svensk skepsis

Sverige har varit ett av de mest skeptiska länderna till lånesystemet – men ger ändå tummen upp.

– Det har varit ett grundligt arbete som kommissionen har gjort med de här planerna, så vi bedömer det att de är acceptabla, säger finansminister Magdalena Andersson (S) i Bryssel.

Hon är emellertid inte sugen på att bygga ut systemet ytterligare, som redan blivit framfört av exempelvis Frankrike.

– Att vi skulle ha mer av bidrag som vi skickar runt mellan varandra? Nej, säger Andersson.

Oro för delta

EU-kommissionen siade så sent som i förra veckan om att den ekonomiska återhämtningen väntas gå snabbare än väntat och att enstaka medlemsländer redan i år kan vara uppe i samma ekonomiska nivåer som före pandemin.

Ett rejält orosmoln finns ändå. Den snabba spridningen av delta-varianten skapar nervositet runt om i EU.

– Det är en av de osäkerheterna som finns i prognosen, framför allt om man skulle få en fjärde våg innan man har hunnit vaccinera tillräckligt många, säger Andersson.

TT: Har restriktionslyftandet gått för snabbt?

– Det ska du inte fråga mig om. Jag är en simpel ekonom, säger finansministern i Bryssel.