En toppsiffra på 4,8 procents inflation i euroområdet väntas under första kvartalet 2022, inte minst på grund av fortsatt höga energipriser.

– Det har bidragit till att dämpa industriproduktionen och ytterligare knuffa upp inflationen, med negativa följder för konsumenternas köpkraft. Men basen är stabil och därför väntar vi oss att EU-ekonomin kommer att återhämta sig igen, säger ekonomikommissionären Paolo Gentiloni på en presskonferens i Bryssel.

Tydligt i öst

Extra tydlig är inflationen i EU:s östra delar: de nio EU-länder med högst inflation i år är alla länder från det forna östblocket, med Polen i topp på 6,8 procent.

På helårsbasis väntas inflationen i eurozonen landa på 3,5 procent i år, mot 3,9 procent i hela EU. År 2023 ska siffrorna sedan sjunka till 1,7 respektive 1,9 procent.

För tillväxten räknar EU-kommissionen med 4 procents uppgång i både eurozonen och i EU som helhet under 2022. Det är lägre än under 2021, men ändå tillräckligt för att kommissionen ska räkna med alla EU-länder under året ska vara uppe i högre BNP än vad man hade innan coronapandemin.

Ukrainsk oro

För Sverige tror kommissionen på 3,8 procent i tillväxt i år och 2,9 procent i inflation. Det följs 2023 med en tillväxt på 2,0 och en inflation på 1,9.

Paolo Gentiloni varnar samtidigt för att de geopolitiska spänningarna kring Rysslands militära upptrappning runt Ukraina gör vinterprognosen extra osäker, både vad gäller inflation och tillväxt.

– Fred, stabilitet och ekonomisk tillväxt är naturligtvis nära sammankopplade, säger ekonomikommissionären i Bryssel.