Redan 2012 lade EU-kommissionen fram sitt förslag om att tvinga alla börsnoterade bolag att införa mer jämställda styrelser, där båda könen ska vara representerade med minst 40 procent.
Allt fastnade dock snabbt i politiskt oenighet, inte minst på grund av Tyskland där de länge regerande kristdemokraterna i CDU sade nej till förslaget. Även Sverige har sagt nej – först genom den tidigare borgerliga regeringen fram till 2014 och på senare år genom en majoritet i riksdagens EU-nämnd.
"Viktigt steg"
Nu har dock CDU lämnat den tyska regeringen och sedan även bland annat Danmark och Nederländerna svängt fanns till sist en klar majoritet för ja när EU-ländernas arbetsmarknadsministrar samlades i Bryssel på måndagen.
– I dag skickar vi ett tydligt budskap om att talang och kunskaper inte har med könet att göra, sade EU:s jämställdhetskommissionär Helena Dalli.
Av de 27 EU-länderna sade 23 ja, medan två avstod och två sade nej: Polen och Sverige.
– Sverige anser att åtgärder för att förbättra jämlikheten i bolagsstyrelser inte bör skötas på EU-nivå och kan därför inte ge sitt stöd, sade biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson (S) inne på ministermötet.
Små konsekvenser?
Sveriges nej har slagits fast av en majoritet bestående av M, KD, C, L och SD. Danielsson själv hade egentligen helst velat säga ja.
– Det är klart att det bästa vore om företagen kunde ordna det själv, men när man inte gör det så hade det varit på plats att hjälpa till med lagstiftning, säger Danielsson på väg ut från mötet.
Samtidigt kan lagförslagets följder i slutändan ändå bli ganska små för Sverige och svenska företag. Det som medlemsländerna nu enats om innebär en kompromiss där den som redan är på god väg att uppnå en minst 40-procentig jämställdhet slipper hårda tag från EU.
– I Sverige har vi ju 34 procent, så de direkta konsekvenserna kommer att bli begränsade, tror Johan Danielsson.
Tyst om minimilön
Slutliga kompromissförhandlingar ska nu dras igång med EU-parlamentet, innan den nya lagstiftningen spikas.
Liknande kompromissförhandlingar pågår samtidigt för ett annat EU-förslag som Sverige är skeptiskt till, om införandet av minimilöner.
På måndagens ministermöte talades dock inte alls om minimilönerna – ett tecken på att det går ganska trögt.
– Det finns nog en del kvar att göra i de förhandlingar, gissar Danielsson som inte vill spekulera i om det är bra eller dåligt för den svenska synen på saken.
– Men det är klart att det är bättre att man fortsätter förhandla än att man hastar fram en dålig överenskommelse för Sverige, säger biträdande arbetsmarknadsministern.