Totalt 18 miljarder euro – nästan 200 miljarder svenska kronor – är vad EU-kommissionen vill kunna erbjuda till Ukraina under 2023. Pengarna är främst tänkta som långsiktiga lån och ska skeppas över i form av 1,5 miljarder euro i månaden.
– Vi bör sikta på en första utbetalning redan i januari. Kommissionen kommer att presentera sitt förslag i morgon. Vårt mål är att få det godkänt av EU-parlamentet och ministerrådet före årsskiftet. Det måste beslutas snabbt, sade kommissionens finansansvarige viceordförande Valdis Dombrovskis på presskonferensen efter tisdagens EU-finansministermöte i Bryssel.
Nej från Budapest?
Frågan är bara om alla medlemsländer verkligen är redo att arbeta så hastigt. Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto säger exempelvis bestämt nej till att gemensamt låna ihop pengarna till Ukraina.
– Vi kommer definitivt inte att stödja något gemensamt EU-lån på det här området. Vi stödde gemensamma lån under coronapandemin och det var mer än nog, sade utrikesministern i ett tal i Bulgarien i måndags.
Väntar på pengar
Grannlandet Tjeckien, som är höstens ordförandeland i EU:s ministerråd, trycker dock på. Och det gäller även för den del av årets redan fastslagna stöd till Ukraina som EU ännu inte kunnat enas om att betala ut, på tre miljarder euro.
Närmast skamligt, tycker finansminister Zbynek Stanjura.
– Det är väldigt svårt att se de ukrainska ministrarna i ögonen. Vi har lovat hjälp. De har problem med infrastruktur, med socialsystemet, med sin budget. Det är väldigt svårt att förklara för dem varför vi inte är kapabla att uppfylla löften som getts av våra stats- och regeringschefer, sade Stanjura på presskonferensen efter tisdagsmötet i Bryssel.