EU:s tuffa budgetregler innebär att medlemsländerna ska hålla sina statsskulder under motsvarande 60 procent av BNP och inte ha budgetunderskott över tre procent. Att komma dit är det dock många som har problem med – och inte har det blivit lättare av coronapandemin, skenande inflation och energikris i spåren av Rysslands krig i Ukraina. Allt mer kritiska röster har också hörts om att reglerna gör det svårt för länderna att investera och finansiera i sådant som ska göra ekonomin bättre på längre sikt.
– Det finns mycket som behöver hanteras. Statsskulderna har varit envist höga i vissa länder. Goda tider har inte utnyttjats för att bygga ekonomiska buffertar. Nästan alla medlemsstater har brutit mot reglerna någon gång och reglerna har också varit väldigt komplicerade, säger EU-kommissionens högste finans- och handelsansvarige viceordförande Valdis Dombrovskis på en presskonferens i Bryssel.
Fyraårsplaner
Nu hoppas man råda bot på problemen med hjälp av en rejäl uppdatering av reglerna. Kraven ligger visserligen kvar, men för att få medlemsstaterna att verkligen agera ska de få mer tid och mer skräddarsydda åtgärder.
Tanken är framför allt att länderna ska ta fram planer för hur man under fyra års tid åtminstone ska se till att skuldläget går åt rätt håll. Samtidigt sänks straffen för den som inte sköter sig. Det ska i praktiken göra det lättare att ändå straffa någon, till skillnad mot i nuläget då böteshotet i princip aldrig använts.
– Vi siktar på ett enklare system med ekonomiska regler där länderna har mer att säga till om, kombinerat med starkare krav på genomdrivning, säger Dombrovskis.
Onsdagens "skiss" ska nu följas av skarpa förslag från EU-kommissionen under inledningen av nästa år.
Be om ursäkt?
Att man öppnar för en uppluckring av reglerna väcker samtidigt ilskna röster och krav på att kommissionen ska be om ursäkt för den åtstramningspolitik som under flera år efter finanskrisen på 00-talet slog stenhårt mot inte minst många invånare i södra Europa.
Fast så långt vill kommissionen inte gå.
– Överlag har reglerna fungerat väl, men sammanhanget är nu annorlunda, säger Dombrovskis.
– Med det vi vet nu efter krisen kan vi säga att vi inte lyckades hålla uppe investeringsnivån så som den borde ha varit. Men vi kan inte skylla på de här reglerna för de tragedier vi upplevde under det senaste årtiondet, säger i sin tur ekonomikommissionären Paolo Gentiloni.