Precis som i det utkast till förslag som skickades ut för påsyn på nyårsafton anser EU-kommissionen att investeringar i såväl naturgas som kärnkraft kan klassas som hållbara, åtminstone under en övergångsperiod.
Beskedet ges visserligen med en hel del brasklappar.
– Det här är inget frikort. Båda är inkluderade som övergångsaktiviteter. Gas och kärnkraft är inte klimatneutrala. De är inte förnybara bränslen. De är inte gröna i sig. Men de bidrar till omställningen, förklarar en av de tjänstemän som arbetat med förslaget på en genomgång för presskåren i Bryssel.
"En balans"
Den ansvariga EU-kommissionären Mairead McGuinness hade redan på förhand lovat att det inte skulle ske några större förändringar jämfört med utkastet, oavsett vad de 27 EU-länderna har påpekat sedan dess.
Nu betonar hon att förslaget inte är något som tvingar någon att investera i det ena eller det andra.
– Det här är ett verktyg för finanssektorn. Det är inte ett energipolitiskt verktyg. Åsikterna går väldigt mycket isär, men jag tror att vi har hittat en balans, säger McGuinness på en presskonferens i Bryssel.
Förslaget innebär bland annat att investeringar i nya gaskraftverk före år 2030 kan klassas som hållbara om de släpper ut mindre än 270 gram koldioxid per kilowattimme. Investeringar i nya kärnkraftverk kan anses som hållbara fram till 2045 om de använder den senaste tekniken, eller till 2040 om det handlar om moderniseringar.
"Inte perfekt"
Förslaget välkomnas av kärnkraftsvännerna.
"Alla detaljer är inte perfekta, men i grunden ett mycket välkommet besked som Moderaterna kämpat för", hälsar svenske EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M) via SMS.
Hans miljöpartistiska kollegor är desto mer kritiska.
– Jag tycker det är uselt. Det är obegripligt för oss hur man kan klassa kärnkraften eller fossilgas som det absolut mest hållbara och att det därför ska konkurrera med investeringar i förnybart, säger Jakop Dalunde (MP).
Deras kollega Erik Bergkvist (S) varnar i sin tur för att förhoppningen om att övriga världen ska kunna använda EU:s taxonomi som en modell nu riskerar att komma på skam.
– Att fortfarande ha med fossilgas på en lista som man vill kalla för grön är inte seriöst. Man verkar söka vad som är politiskt möjligt, med minsta gemensamma nämnare. Då tycker jag man ska lämna att det är en grön lista och i stället prata om att det här var vad vi kunde komma fram till politiskt, säger Bergkvist.
Ilska i Luxemburg
Den allra beskaste kritiken kommer samtidigt från det starkt kärnkraftskritiska Luxemburg. Energiminister Claude Turmes anklagar EU-kommissionen för att medvetet använda en process som gör det svårare att stoppa förslaget.
– Föreställ er om det här skulle ske på något annat område: det vore slutet för den europeiska demokratin. Jag har varit engagerad i europeisk politik sedan 1999 och har aldrig sett något liknande, rasar Turmes i en intervju med Politico Europe.
Kommissionens förslag går nu vidare till EU-parlamentet och EU:s medlemsländer för att godkännas. För att stoppa det krävs ett nej från minst 20 medlemsländer med minst 65 procent av EU:s befolkning – eller en majoritet av ledamöterna i EU-parlamentet.