"In i kaklet" om minimilönerna i EU

Sverige och Danmark går skilda vägar i kampen om minimilönerna i EU – trots att båda har samma mål. Men några sura miner råder inte, hävdar åtminstone Sverige.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark på väg in till måndagens möte om minimilöner i EU.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark på väg in till måndagens möte om minimilöner i EU.

Foto: Wiktor Nummelin/TT

EU2021-12-06 10:19

Klartecken för ministerrådets syn på förslaget om minimilöner gavs som väntat strax före lunch på måndagen.

– För att göra ett bra jobb krävs en bra lön. Det här direktivet innehåller effektiva regler för transparenta och stabila definieringar av minimilöner, samtidigt som medlemsstaternas och de sociala parternas ställning respekteras, säger Janez Cigler Kralj, arbetsmarknadsminister i höstens ordförandeland Slovenien, på en presskonferens i Bryssel.

Svenskt ja

I Sverige har regering, opposition, fack och näringsliv varit starkt kritiska mot förslaget ända sedan det lades fram i fjol höstas. Ändå sade även Sverige ja till den väg framåt som ministerrådet nu föreslår.

Orsaken är de ändringar i förslaget som ministerrådet lagt in, men också att Sverige hoppas att ett ja ska ge en större möjlighet att kunna påverka de tuffa förhandlingar som inleds efter årsskiftet för att nå en kompromiss som både medlemsländerna och EU-parlamentet kan acceptera.

– Det viktiga för mig är att vi är med hela vägen in i kaklet i de här förhandlingarna. Vi ser ju att Europaparlamentet har gått i en felaktig riktning som skulle kunna hota den svenska lönebildningsmodellen. Men nu har vi ett bud från rådet där vi har kämpat superhårt och nått stora framgångar, anser arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) på plats i Bryssel.

Danskt nej

Även i Danmark finns stor oro över förslaget, av samma skäl som i Sverige. I Danmark har dock regeringen valt att göra tvärtom och röstade på måndagen nej till förslaget.

– Vi har två olika strategiska bedömningar. Vi tycker exakt samma sak i sak och vi har jobbat väldigt nära varandra på alla nivåer i den här processen. Men Danmark tycker det är viktigt att markera ett nej, konstaterar Nordmark.

Den nordiska splittringen tycks hon ändå inte se som något bekymmer.

– Vi har fortsatt väldigt goda relationer och jag tror att danskarna nog är ganska glada i alla fall över att vi kommer att kunna sitta nära förhandlingsbordet fullt ut, säger arbetsmarknadsministern.

Frankrike avgör

Det blir nu Frankrike som får huvudansvaret för att driva förhandlingarna vidare, som ministerrådets ordförandeland efter årsskiftet.

Eva Nordmark räknar med att inom kort ha ett separat möte med franska kollegan Élisabeth Borne för att markera den svenska linjen ytterligare en gång.

– Frankrike har ingen ambition att förstöra en väl fungerande arbetsmarknadsmodell. Men vi kommer att vara väldigt nära det franska ordförandeskapet för att se till att det inte sker några misstag, säger Eva Nordmark i Bryssel.

Öppet om löner

På måndagen enades även EU-länderna om sin syn på ett förslag om att företag mer öppet måste redovisa vilka löner som förekommer, i syfte att driva fram en ökad jämställdhet.

Även här inleds nu kompromissförhandlingar med EU-parlamentet – och även här finns en stor svensk skepsis, bland annat av oro för ökad administration i småföretagen.

– Min förhoppning är att slutresultatet ändå ska lira med den svenska arbetsmarknadsmodellen och att det inte ska innebära en massa onödigt krångel för mindre företag. Vi ser inte att vi kan stå bakom det som det ser ut i dag, men hoppas att slutresultatet ska bli bra, säger Eva Nordmark.

Fakta: Minimilönerna i EU

EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett förslag kring minimilöner i EU, med två huvudpunkter.

Det ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.

Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. EU-kommissionen vill sätta ett icke-bindande mål att 70 procent av arbetskraften framöver ska täckas av kollektivförhandlingar.

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Sverige och en rad andra länder befarar dock att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.

Förslaget behandlas nu parallellt av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. Båda har på varsitt håll enat sig om sin linje varpå slutliga kompromissförhandlingar nu kan inledas mellan kommissionen, parlamentet och ministerrådet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!