I EU-kommissionens ekonomiska höstprognos sias om en total BNP-uppgång på 5 procent i år – jämfört med en gissning på 4,6 procent i sommarprognosen från i juli.

– EU-ekonomin väntas expandera starkt, konstaterar ekonomikommissionär Paolo Gentiloni på en presskonferens i Bryssel.

Flera orosmoln kvarstår dock. Inflationen är den högsta på tio år, energipriserna är höga och nya vågor av covid-19-smitta riskerar att medföra nya nedstängningar i medlemsländerna – inte minst i de länder där vaccineringsgraden är låg.

– Just nu är antalet sjukhusinläggningar och dödsfall låga jämfört med tidigare, men de stiger långsamt, varnar Gentiloni.

Inflationstopp

Ekonomikommissionären har samtidigt hopp om att inflationen kommer att nå sin topp redan i år.

– Inflationen förväntas lätta från nästa år, säger Gentiloni.

Siffermässigt räknas med 5 procent tillväxt i år, följt av 4,3 procent 2022 och 2,5 procent året därpå. För eurozonen är siffrorna nästan identiska: upp med 5,0 följt av 4,3 och 2,4.

Starkaste uppgången i år väntas i Irland där ekonomin studsar upp med hela 14,3 procent.

Svenska siffror

Sverige, där ekonomin inte backat lika mycket som i många andra länder under coronakrisen, ligger längre bak i fältet med en uppgång på 3,9 procent under 2021 – följt av 3,5 procent nästa år och 1,7 procent år 2023, enligt EU-kommissionens prognos.

Inflationsmässigt tros Sverige landa på 2,4 procent i år, som sedan går ner till 1,1 procent år 2023. Arbetslösheten, enligt EU-kommissionens sätt att räkna, väntas i Sverige gå ner från 8,2 procent 2021 till 6,7 procent om två år.