Klubbat: Inga nya bensinbilar i EU från 2035

Inga nya bensin- och dieselbilar ska få säljas i EU från 2035. Uppgörelsen har nu bekräftats i en omröstning i Bryssel.
–En viktig signal, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Kö på E4:an söderut från Stockholm. Arkivbild.

Kö på E4:an söderut från Stockholm. Arkivbild.

Foto: Henrik Montgomery/TT

EU2023-03-28 11:26

EU-ländernas energiministrar tog det formella beslutet med stor majoritet strax före klockan 13.

23 länder sade ja medan Rumänien, Bulgarien och Italien avstod och endast Polen sade nej.

Omröstningen hölls sedan EU-kommissionen och Tyskland i lördags hittat en lösning för att få Tyskland att sluta blockera den uppgörelse som egentligen gjordes redan i höstas.

Tyskland ville ha tydligt uttalat att kravet på nollutsläpp från bilarna inte ska hindra framtida användning av e-bränslen, vilket kommissionen nu lovar ta tag i.

Ebba Busch är nöjd.

– Det är ett viktigt steg, en viktig signal. Den gröna omställningen är verkligen här för att stanna, säger hon på plats i Bryssel.

Svensk insats?

Som ordförandeland i EU:s ministerråd hade Sverige tänkt genomföra den formella omröstningen redan för flera veckor sedan, efter att EU-parlamentet gjort sitt i februari.

Sverige togs dock på sängen av det plötsliga tyska motståndet och har tvingats vänta på en lösning i diskussioner mellan Bryssel och Berlin.

Busch tycker ändå att Sverige har bidragit.

– Det svenska ordförandeskapet har verkligen visat att vi klarar av att låsa ut svåra lösningar.

TT: Vad har Sverige gjort? Var det inte kommissionen och Tyskland som löste det här på egen hand?

– Nej, vi har absolut bistått i detta och ser fram emot att kunna gå i mål med det i dag, säger Ebba Busch.

Ja och nej

Parallellt röstade energiministrarna också ja till en rad andra tunga klimatuppgörelser som gjordes mellan EU-länderna och EU-parlamentet i höstas.

Där ingår bland annat nya regler för utsläppen för skogs- och markanvändning – förkortat LULUCF i klimatsammanhang. Regeringen välkomnade uppgörelsen i höstas, men meddelade i förra veckan att man inte tänker rösta ja. Dåligt för Sverige, men bra för EU, är den något tvetydiga svenska linjen.

– Att vi har en hel del frågetecken kring den negativa påverkan som det riskerar att ha för det svenska jordbruket gör att Sverige som medlemsland lägger ned sin röst – men för EU som helhet så ser vi att det här är rätt steg som en del i det stora klimatpaketet, säger Ebba Busch.

"Går inte att lita på"

Svenska EU-parlamentsledamoten Heléne Fritzon (S) är kritisk.

"Regeringen går inte att lita på. Under hösten kunde vi läsa ett glatt pressmeddelande där regeringen stöttar EU:s överenskommelse för att öka koldioxidinlagring i skog och mark. Men nu meddelar de att de kommer att avstå från att rösta", skriver Fritzon i ett uttalande där hon är "försiktigt positivt" till LULUCF-uppgörelsen.

"Det ursprungliga förslaget som presenterades hade varit ett hårt slag mot svenskt skogsbruk. Men nu har förslaget genomarbetats och är mer balanserat. Vi behöver jobba aktivt med kolsänkor, men det får inte slå mot våra hållbara skogar vi brukat i generationer", anser Fritzon.

I omröstningen röstade 23 länder för uppgörelsen från i höstas, medan Sverige, Ungern och Portugal lade ner sina röster. Polen var enda land som röstade nej.

Fakta: EU och klimatet

EU:s medlemsländer och EU-parlamentet enades i höstas om flera tunga klimatförslag från EU-kommissionen.

Fyra av dem godkändes formellt på tisdagen av ministerrådet: om koldioxidutsläpp från skog- och markanvändning (LULUCF), om nationella utsläppsmål (ESR), marknadsstabilitetsreserven (MSR) samt stopp för fossildrivna nya bilar från 2035.

Alla förslagen gick igenom med stor marginal. De enda nej-rösterna kom från Polen – till alla fyra förslagen. Några länder lade dock ner sina röster: Belgien (om MSR och ESR), Bulgarien (MSR och bilar), Italien (bilar) Portugal (LULUCF), Rumänien (bilar) Österrike (ESR), Sverige (LULUCF) och Ungern (LULUCF).

Parallellt hålls fortsatta förhandlingar om flera andra klimatförslag. Under natten mot tisdagen nåddes exempelvis en uppgörelse om bindande nationella mål för laddstolpar och annan laddningsinfrastruktur. Längs nätverket av större vägar i EU (Ten-T) ska det finnas laddstolpar för bilar var sjätte mil år 2026 och senare åtminstone var tolfte mil för lastbilar och bussar. Vätgasstolpar längs Ten-T-vägarna ska i sin tur finnas var 20:e mil från 2031. Undantag görs samtidigt för mindre trafikerade vägar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!