En hel rad förslag på transportområdet ingår i EU-kommissionens stora klimatpaket från i somras. Målet är att år 2030 vara "fit for 55" – och ha nått en 55-procentig utsläppsminskning jämfört med nivån år 1990. Det ska bland annat göras genom krav på ökad mängd hållbart bränsle för flygplan och fartyg och inte minst inom landtransporterna.

Det blir dyrt, säger kritikerna. Fast ekonomiskt i längden, anser anhängarna.

– Det här är ingenting som hämmar konkurrenskraften. Det stärker den, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), som på torsdagen diskuterade klimatförslagen med sina kollegor från övriga EU.

Var sjätte mil?

För EU:s vägar finns tydligt uttalade mål. År 2030 ska det finnas 3,5 miljoner laddningsstationer för elbilar runt om i unionen och kapaciteten ska uppgå till minst en kilowatt per registrerad elbil.

Längs de viktigaste transportlederna ska det få vara max 60 kilometer mellan laddstolparna. Fast om det verkligen går att kräva i alla länder, oavsett storlek, återstår att se.

– Det viktiga är att vi bygger ut laddinfrastrukturen och det gör vi i Sverige i väldigt stor utsträckning. När det gäller hur tätt de ska stå så har vi sagt att det är viktigt att vi har ett regelverk som fungerar i alla länder. Det är en viss skillnad mellan att ha laddningsinfrastruktur i Berlin och längs E45-an i norra Sverige, konstaterar Eneroth.

Klart nästa år?

Någon enad åsikt om klimatförslagen väntas inte i ministerrådet än på ett tag.

– Det kommer väl att ta kanske ytterligare ett halvår eller så, men jag tror också att det är oerhört viktigt att länderna inte väntar på EU-beslut utan själv tar initiativ och visar att det går att påskynda utbyggnaden, säger infrastrukturministern i Bryssel.