Förhandlare från EU-parlamentet och EU:s ministerråd enades i förra veckan om en kompromiss kring EU-kommissionens förslag om hur en minimilön ska kunna garanteras i hela EU.

– En historisk text, anser Olivier Dussopt, nytillträdd arbetsmarknadsminister i ordförandelandet Frankrike, när ministerrådet går igenom kompromissen på ett möte i Luxemburg under torsdagen.

– Ett bra resultat för Europa, ett bra resultat för europeiska arbetare och något som visar att EU fungerar. Det här direktivet är balanserat, ambitiöst och slår fast ett stabilt europeiskt ramverk, hävdar i sin tur arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit.

Nordiskt motstånd

Uppgörelsen ogillas dock rent principiellt av Sverige, där både regering, opposition, fack och näringsliv hela tiden kämpat för att det inte borde skapas något direktiv över huvud taget.

– Sverige har ända från början framfört att lönesättning ska ske så nära de berörda som möjligt, nationellt och i Sverige exklusivt av arbetsmarknadens partner. Vi kan inte ställa oss bakom ett direktiv om minimilöner, fastslår den svenske representanten på torsdagens möte, statssekreterare Rasmus Cruce.

Även Danmark röstar nej, av samma principskäl.

– Vi är oroliga över vad det här bindande direktivet kan få för betydelse för vår arbetsmarknad och parternas oberoende i framtiden, säger arbetsmarknadsminister Peter Hummelgaard.

Ändrar inget

Motståndet beror bland annat på oro över att ett direktiv i slutändan kan hota de nordiska lönesättningsmodellerna – något som EU-kommissionen dock bedyrat att så inte är fallet. Så som den slutliga kompromissen ser ut räknar heller inte Sverige med att behöva göra om någonting.

– Direktivet gör inte att medlemsländer med välfungerande kollektiva förhandlingssystem måste ändra sina modeller. Vi kommer inte att ändra vårt system, betonar Cruce inne på mötet.

Formellt väntas det nya direktivet spikas av ministerrådet och EU-parlamentet senare i sommar eller i höst. Sverige och Danmark kommer att rösta nej – vilket dock inte förändrar något i sak.