Med röstsiffrorna 443 mot 192 och 58 nedlagda godkände EU-parlamentet under torsdagen den linje som parlamentets arbetsmarknadsutskott slog fast redan för två veckor sedan.

Utmärkt, tycker tyske kristdemokraten Dennis Radtke och nederländska socialdemokraten Agnes Jongerius, som förhandlat fram utskottets linje.

"Överväldigad av stödet för vår rapport om minimilöner. Vi levererar en bättre framtid för Europas arbetare", skriver Jongerius på Twitter.

"Osäkerhet"

De nordiska ledamöterna är inte lika förtjusta. Samtliga 21 svenskar och 12 av 14 danskar röstade emot på torsdagen. Förslaget har av både fack och näringsliv i de två länderna utpekats som ett hot mot den nordiska lönesättningsmodellen.

– Vår analys är att det ytterst kommer att bli EU-domstolen som avgör våra kollektivavtals omfattning och innebörd och det skapar en rättsosäkerhet och väldigt dålig förutsebarhet för svenska företag i Sverige, säger Karolina Löf, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, till TT.

Svenska ledamöter i EU-parlamentet har kämpat förgäves för att få in skrivningar om nordiska undantag i förslagen.

Vad säger länderna?

Nu hoppas de i stället på gehör när EU:s medlemsländer ska ena sig om sin syn på saken.

– Det finns ingen anledning att kasta in handduken, för det här ska ju nu förhandlas färdigt med ministerrådet och då får vi försöka se till att vi får in nödvändiga garantier i de förhandlingarna, säger Johan Danielsson (S).

– Nu ser jag bara fram emot att den svenska regeringen gör sitt jobb och verkligen sätter klackarna i backen och försöker bromsa det här. Det här direktivet kommer att vara direkt skadligt för den svenska arbetsmarknaden, säger Abir Al-Sahlani (C).

Planen är att medlemsländernas arbetsmarknadsministrar ska försöka enas om sin linje vid ett möte i Bryssel den 6 december.