EU ska bli "fit for 55" till år 2030, är det tänkt. Det betyder att unionen då ska ha sänkt sina koldioxidutsläpp med 55 procent jämfört med nivåerna 1990.
Hur det ska gå till föreslog EU-kommissionen i en lång rad förslag i fjol somras. I vanlig ordning behandlas dessa nu i två spår: dels av EU:s medlemsländer i ministerrådet, dels av EU-parlamentets ledamöter.
Hos de sistnämnda passerades en viktig milstolpe på tisdagen då flera av förslagen röstades igenom i parlamentets miljöutskott.
Det handlar bland annat om uppdaterade regler för handeln med utsläppsrätter (ETS). Miljöutskottet vill gå fortare fram än EU-kommissionen när det gäller att minska det totala antalet och vill öka procentsiffran med 0,1 procentenheter varje år.
Snabbare tullar
Utskottet vill också redan från år 2030, i stället för 2035, fullt ut införa det som kallas CBAM – en sorts koldioxidtull på importen av vissa varor från länder med mindre hårda klimatregler. År 2030 ska dessutom alla fria utsläppsrätter vara försvunna.
Utskottet tycker dessutom att CBAM ska gälla även för bland annat aluminium och vätgas utöver det som kommissionen föreslagit, där exempelvis järn, stål och cement ingår.
När det gäller kommissionens förslag om att inkludera även byggnader och vägtransporter i handeln med utsläppsrätter vill miljöutskottet undanta privatpersoner fram till 2029, för att lindra effekten på vanliga hushåll.
Små marginaler
Flera svenska ledamöter har varit engagerade i utskottets hantering.
"För första gången är vi nu på väg att bygga en stark majoritet i EU-parlamentet för att tvinga alla medlemsstater att minska sina utsläpp", säger Jessica Polfjärd (M), som lett förhandlingarna om ansvarsfördelningen mellan medlemsländerna, EFS, i ett pressmeddelande.
Det är samtidigt inte givet att hela EU-parlamentet går på utskottets linje. Både när det gäller CBAM och utsläppet från jordbruk och skogsmark, LULUCF, var det såpass jämnt i omröstningarna att linjen mycket väl kan ändras när hela parlamentet ska rösta om saken i början av juni.
När det väl är gjort inleds sedan slutliga kompromissförhandlingar med EU:s medlemsländer innan de nya reglerna kan börja gälla.