Efter intensiva och stundtals infekterade samtal med och mellan medlemsländerna lägger EU-kommissionen nu fram sina planer för hur den ekonomiska styrningen ska se ut framöver.
De uppdaterade reglerna kommer sedan först coronapandemin och därefter kriget i Ukraina ställt ekonomin på huvudet i många länder. Redan dessförinnan fanns också en ständig debatt om huruvida reglerna var alltför hårda mot länder som hamnat i skuld och underskott.
Det som nu föreslås är i princip en lättnad av de tidigare reglerna – men samtidigt med förhoppningen om att de verkligen ska följas, snarare än att landa i envisa gräl mellan Bryssel och diverse huvudstäder runt om i Europa.
Fyraåriga planer
EU-kommissionens finansansvarige exekutive vice ordförande Valdis Dombrovskis menar att reglerna nu blir enklare att följa.
– Det finns inga ursäkter för att inte lyckas leverera. Våra förslag ger medlemsländerna ökat nationellt inflytande och större spelrum för att ta hänsyn till landspecifika förhållanden, säger Dombrovskis på en presskonferens i Bryssel.
Grunden i förslagen är att EU-länderna framöver ska ta fram planer som löper över minst fyra år för prioriterade reformer och investeringar och hur de tänker hantera eventuella "makroekonomiska obalanser". Läget ska sedan årligen granskas av både kommissionen och medlemslandet själv.
Målen ligger samtidigt kvar om att ha en statsskuld under motsvarande 60 procent av BNP och ett budgetunderskott på max 3 procent av BNP. För länder som inte klarar detta ska kommissionen ta fram landsspecifika planer för hur nivåerna kan förbättras eller åtminstone inte försämras.
Måste minska
Kravet blir sedan att de berörda ländernas statsskulder måste vara lägre i slutet av perioden än i början. Och så länge som man inte lyckas få ner budgetunderskottet under 3 procent måste man åtminstone ta ner statsskulden med 0,5 procentenheter per år.
Länder som inte klarar av att få ordning på ekonomin riskerar att hamna i samma skuldhanteringssituation som gäller sedan tidigare, med tuffa reformkrav.
– Vi kan också införa finansiella sanktioner, men de kommer att bli mer genomförbara genom att vi sänker beloppen, säger Dombrovskis.
Samtidigt bevaras möjligheten för EU att ta till nödregler, på samma sätt som gällt under de senaste åren, i lägen när exempelvis pandemier och krig skakar om situationen.
Försvar och miljö
Däremot kommer inte länderna att kunna räkna bort offentliga satsningar på klimat och försvar som annars önskats från flera håll. Kommissionen försvarar sig dock med att den typen av investeringar ändå gynnas via andra åtgärder.
– Det finns incitament i systemet för att göra sådant attraktivt, säger en EU-källa som arbetat med förslagen på en pressgenomgång i Bryssel.
Förslagen ska nu i vanlig ordning behandlas av EU-parlamentet och EU:s ministerråd. En första fingervisning om medlemsländernas syn på saken väntar redan på fredag och lördag då finansministrarna samlas till ett informellt möte i Stockholm.
Målsättningen är sedan att de nya reglerna ska kunna godkännas i rekordfart, redan före årsskiftet.