Allt fler jobbar både tillfälligt eller varaktigt med tjänster som förmedlas via allehanda plattformar på nätet. Gig-ekonomin, som den kommit att kallas, sysselsätter redan 28 miljoner EU-medborgare och väntas öka till 43 miljoner år 2025.

Men hur de arbetande ska räknas är inte alltid givet. Handlar det om rena anställningar eller tillfälliga tjänster som bara utförs när det passar? Oklarheten har lett till mängder av tvister i domstolar runt om i EU-länderna om vilka villkor som egentligen ska gälla.

EU-kommissionen försöker nu få ordning på torpet med hjälp av ett direktiv om bättre arbetsförhållanden i plattformsarbetet.

– Det behövs rättvisa europeiska spelregler. Det här handlar om rättvis konkurrens, säger arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit på en presskonferens i Bryssel.

Fem kriterier

Det som föreslås är fem kriterier för att avgöra om en plattform ska ses som arbetsgivare och om deras anställda därmed är berättigade till sociala rättigheter.

Om åtminstone två av kriterierna uppfylls anser kommissionen att nationella myndigheter ska behandla den berörda plattformen som en arbetsgivare. Kriterierna handlar om hur ersättning och arbetstider sätts och vilka friheter som ges när det gäller arbetstider, uppträdande och möjligheten att arbeta för andra.

Schmit bedyrar samtidigt att EU inte är ute efter att hämma flexibiliteten.

– Ingen försöker döda, stoppa eller hindra tillväxten inom plattformsekonomin. Vi är alla engagerade i den här ekonomiska utvecklingen. Men om människor går miste om arbetsmarknads- och sociala rättigheter som de är berättigade till så är det dags att agera, säger kommissionären.

Parallellt presenteras också förslag till riktlinjer om hur egenanställda ska kunna förhandla gemensamt om sina villkor, utan att bryta mot EU:s konkurrensregler.

Svensk kritik

Svenskt Näringsliv är dock kritiskt. Inget som EU behöver lägga sig i, anser arbetsrättsjuristen Niklas Beckman.

– I Sverige har vi redan lagar och kollektivavtal som reglerar den här typen av frågor och vi anser att det är uppenbart att de är bättre anpassade efter behoven som svenska anställda och företag har, än en central EU-lagstiftning, säger Beckman till TT.

Han oroas över att EU försöker definiera arbetstagare genom en "federalistisk lagstiftning" och befarar problem för nya småföretag.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för möjligheten att kunna starta företag och driva dem inom tjänstesektorn i Sverige, säger Beckman.