Säger Sverige ja till förslag om minimilöner?

Ja till en kompromiss – eller fortsatt nej till allt? Nu ska Sveriges linje slås fast i striden om minimilöner i EU.

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit ligger bakom det omdiskuterade förslaget om minimilöner i EU. Arkivfoto.

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit ligger bakom det omdiskuterade förslaget om minimilöner i EU. Arkivfoto.

Foto: Virginia Mayo/AP/TT

EU2021-12-01 10:27

Efter ett drygt år av stundtals infekterade förhandlingar hoppas EU:s medlemsländer på måndag kunna ställa sig bakom en gemensam linje om kommissionens förslag om minimilöner.

Sverige och Danmark har varit ledande i motståndet mot förslaget, av oro för att det skulle underminera den nordiska lönesättningsmodellen.

Den kompromiss som tagits fram kan dock komma att få stöd av Sverige, med hjälp av diverse förtydliganden och förändringar i texten. Bland annat väntas medlemsstaterna trycka på att det inte handlar om att sätta några löner och att förslaget inte innebär någon skyldighet för någon att införa minimilöner eller allmängiltigförklarade kollektivavtal.

Hur Sverige ställer sig ska avgöras av riksdagens EU-nämnd på fredag.

Oavsett om Sverige säger ja eller nej väntas kompromissen bli godkänd av en tillräckligt stor majoritet bland de övriga medlemsländerna. Danmark väntas dock fortsatt säga nej.

Om ministerrådet kan enas på måndag inleds avslutande kompromissförhandlingar med EU-parlamentet, som fastslog sin förhandlingslinje i förra veckan.

Fakta: Minimilöner i EU

EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett förslag kring minimilöner i EU, med två huvudpunkter.

Det ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.

Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. EU-kommissionen vill sätta ett icke-bindande mål att 70 procent av arbetskraften framöver ska täckas av kollektivförhandlingar.

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Sverige och en rad andra länder befarar dock att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.

Förslaget behandlas nu parallellt av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. EU-parlamentet har redan enat sig om sin linje, medan ministerrådet tar ställning till frågan på måndag, den 6 december. Därefter kan slutliga kompromissförhandlingar inledas.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!